Svenska Läkaresällskapet är en ideell, politiskt och fackligt obunden förening som ger ut Vård&Hälsa – ett magasin till DN:s läsare och allmänheten om vetenskap, utbildning, etik och kvalitet i hälsa- och sjukvården.

Rankinglistor för hälsoproblem – ledande riskfaktorer

Karta över världenHälsoproblemen som orsakar mest förtida död, 2015:

  • Ischemisk hjärtsjukdom
  • Cerebrovaskulära sjukdomar (Stroke, hjärtinfarkt, hjärnblödning)
  • Lungcancer
  • Alzheimers sjukdom
  • Självskada
  • Tjock- och ändtarmscancer
  • KOL
  • Bröstcancer
  • Prostatacancer
  • Nedre luftvägsinfektion

Rankningslista över de tio främsta riskfaktorerna kombinerat för förtida död och funktionsnedsättning, mätt med DALY i Sverige.

Diagram över de tio främsta riskfaktorerna kombinerat för förtida död och funktionsnedsättning

Källa: Institute for Health Metrics and Evaluation 2015

Hur mår Sverige? Icke smittsamma sjukdomar svarar för majoriteten av förtida dödsfall i världen. I Sverige svarar kroniska sjukdomar för 90 procent av alla dödsfall och står för två tredjedelar av vår sjukdomsbörda (enligt FN).

De hälsoproblem som orsakar flest fall av förtida död är hjärt-kärlsjukdomar (37 procent), cancer, psykisk ohälsa och lungsjukdomar – alla mer eller mindre kroniska tillstånd.

Ska man, hur absurt det än kan te sig, skapa en tio-i-topp-lista för vilka hälsoproblem i Sverige som orsakar störst funktionshinder, är det smärtor i rygg och ländrygg, nedsatt syn och hörsel, depressioner, hudsjukdomar, diabetes, migrän, ångest, funktionshinder i rörelseorganen och sjukdomar i munhålan, enligt Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME).

IHME som är ett globalt oberoende forskningscenter vid University of Washington har analyserat riskfaktorer för ohälsa och dödsfall i över 100 länder.

Hälsoproblemen, både de som orsakar förtida död och funktionshinder, har fyra huvudsakliga gemensamma riskfaktorer: tobak, alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet. Räknat som förlorade friska levnadsår, och inte endast dödlighet, är psykisk ohälsa en av de stora sjukdomskategorierna, lika stor som cancer. En bakomliggande faktor som behöver uppmärksammas mer är vilken roll arbetslöshet och utanförskap har för ovannämnda riskfaktorer.

Det betyder att levnadsvanor har allt större påverkan på folkhälsan i Sverige. Forskarna vid IHME föreslår att man även politiskt behöver lägga större fokus på beteende och samhällsvetenskaplig forskning kring prevention.

bnp_diagram

I dag går knappt 0,2 procent av BNP till investeringar i medicinsk forskning, medan vårdkostnaderna står för 14 procent. (2014)


Avgörande med livsstilsförändring efter hjärtinfarkt

För den som drabbats av hjärtinfarkt är rökstopp, fysisk träning och hälsosammare matvanor avgörande för att minska risken för en andra infarkt. Trots det fortsätter nästa hälften att röka efter sin hjärtinfarkt. Källa: Hjärt-Lungfonden


Historiskt

Fram till 1920-talet var vården av kroniskt sjuka obefintlig och kan närmast beskrivas som en icke-fråga inom sjukvårdspolitiken. Källa: Socialstyrelsen


Läs mer: Rankinglistor – hälsorisker


Text: Ulrica Segersten