Svenska Läkaresällskapet är en ideell, politiskt och fackligt obunden förening som ger ut Vård&Hälsa – ett magasin till DN:s läsare och allmänheten om vetenskap, utbildning, etik och kvalitet i hälsa- och sjukvården.

Mamman som förlorade sin tonårsdotter

självmord linnea vill inte bli 15Hur överlever man att ens barn dör? Än värre, när barnet har tagit sitt liv. ”När en nära vän till mig förlorade sitt barn ett par år innan Linnéa dog, tänkte jag att det där skulle jag aldrig överleva. Men man överlever”, säger Ludmilla Rosengren, mamma till Linnéa som dog som 14-åring.

Jag drabbades av cancer en tid efter att Linnéa hade tagit sitt liv, men det hjälpte mig faktiskt att hitta det viktiga i livet. Det går. Man har större resurser än man tror. Det behöver man också lära sina barn, att de har resurser att ta sig igenom ett lidande, säger Ludmilla Rosengren.

Det finns många sätt att beskriva Ludmilla Rosengren. En mamma som förlorat sin tonårsdotter. Läkare. Grundare av organisationen Suicide Zero som arbetar för att minska antalet självmord. Terapeut, författare och entreprenör. Vi träffas på hennes mottagning, i samma lokal där hon driver simskola för barn och vattengymnastik för vuxna. De flesta småbarnsföräldrar i Uppsala känner väl till Linnéas Simskola. Men kanske inte att dottern Linnéa som liten gav namn åt simskolan.

Började prata om självmord

Från att ha varit en levnadsglad, begåvad och social 14-åring, började Linnéa dra sig undan, blev deprimerad.

– Linnéa var som vilket barn som helst tills hon blev sjuk. När hon började prata om självmord blev folk livrädda. Även vården där Linnéa var inskriven backade. Läkare är ju också människor och en ung människa som pratar om att ta sitt liv väcker rädslor. De flesta blir rädda för att säga någonting som triggar åt fel håll.


Läs mer: Tveka inte att be om hjälp


Att tro att man genom att prata om självmord riskerar väcka den björn som sover är en farlig myt, menar Ludmilla. Hon är övertygad om att de flesta självmord går att förhindra genom att våga prata och stanna kvar när en tonåring är deprimerad.

Kunskap om att förhindra självmord

Ludmilla Rosengren föreläser en del i skolor om sorg och självmord eftersom hon tycker att kunskap om hur man kan hindra självmord borde vara lika självklar kunskap som hjärt- och lungräddning. Att livskunskap borde vara ett obligatoriskt ämne i skolan. Men det har varken varit självklart eller lätt att få komma till skolor för att föreläsa. Hon har mött starka reaktioner från föräldrar och skolledningar.

Är det inte ansträngande att gång på gång återuppleva Linnéas död?

– Nej. Jag står framför flera hundra livrädda människor som efter en timmes föreläsning känner sig trygga. Jag känner att jag gör nytta och då har Linnéa inte dött förgäves.


Se Ludmilla Rosengren berätta sin historia hos Skavlan


Vad är det som gör att en ung människa inte ser någon annan utväg än att ta sitt liv?

– I grunden finns ofta en depression, men också att man har svårt med problemlösning. Då börjar man gegga runt i försöken att hitta en utväg. Det gör personen utmattad, ger sömnproblem och ångest.

”Om någon får en hjärtinfarkt frågar vi inte försiktigt: tycker du jag ska ringa 112?”

– Då börjar den unga lätt isolera sig, vilket gör att personen blir än mer ensam. Hopplösheten ökar och känslan av att vara helt ensam med sina problem. Här börjar ofta självmord komma in som en utväg.

– Men de allra flesta inser att om döden är ett alternativ, så är nog mina problem ändå hanterbara på något sätt.

Ibland sker olyckan ändå. Ludmilla Rosengren menar att det finns många tillfällen längs vägen att hindra att det händer. Att jämföra med hur man försöker uppnå nollvision i trafiken med mitträcken, airbags, fartkameror etcetera, som förebyggande skyddsåtgärder.

– Vi behöver se självmord som olyckor och tillämpa förebyggande åtgärder utifrån den förståelsen. Vi vet till exempel att sannolikheten för att en trafikolycka inträffar är mycket större om du är trött, har bråkat med din partner, missat frukosten, om det är halt och mörkt ute. Om du i det tillståndet får ett möte i fel fil, då är sannolikheten stor att det smäller.


Se Sofie var 15 år när hennes mamma tog sitt liv


På sin mottagning möter Ludmilla som KBT-terapeut unga med psykisk ohälsa. Många har gått runt i vården utan att få hjälp.

– Det är mycket som inte fungerar, brist på läkare och långa väntetider. Det signalerar till de som söker hjälp: ”du är besvärlig, du är inte viktig, håll dig borta från oss”. Inte konstigt att många blir suicidala längs vägen.

Permission utan föräldrarnas vetskap

Linnéa var inlagd för sina självmordstankar i fyra månader. Två veckor innan hon skulle ha fyllt 15 får hon permission, utan att föräldrarna vet om det. Senare på kvällen ringer poliserna på dörren. Och då vet hon med en gång: hennes dotter lever inte längre.

Är du bitter på vården som hade ansvaret för Linnéa när hon dog?

– Jag var fruktansvärt arg eftersom de gjorde fel när de gav henne permission och arg över hur de bemötte oss som anhöriga. Professorn för barn- och ungdomspsykiatrin i Uppsala blev fälld i ansvarsnämnden och fick en varning för vården av Linnéa.

– Mest arg är jag ändå på Linnéa. Hur kunde hon ta ifrån oss vår framtid: att få se henne ta studenten, bli kär, få barn, gifta sig, få arbete. Hon var så begåvad, kreativ och social. Kunde ha blivit vad som helst. Så onödigt att hon skulle avsluta livet. Det hade inte behövt hända. Porträtt av Linnéa visar en väldigt vacker ung flicka. Det skär i hjärtat att se henne blicka in i kameran med så öppen, nyfiken blick.

– Det är viktigt att få prata om sitt barn. Jag blir så glad när någon säger: ”minns du när Linnéa gjorde det?”. Självmord skapar rädsla hos omgivningen och då blir vi lätt tysta, rädda för att säga något fel, något som sårar. Man behöver inte vara så rädd, bara visa lite vanlig omtanke och ställa frågor.


Boktips

Ludmilla Rosengren har skrivit boken: Livet är nu, en bok för ungdomar (och vuxna) om mindfulness, acceptans och medkänsla.


Mentala krockkuddar

• Undvik isolation
• Lär dig problemlösning tidigt i livet
• Det är viktigt med tillräckligt med sömn
• Håll nere de yttre kraven. Vid mens eller hormonförändringar tål du stress sämre
Ät regelbundet


Text: Ulrica Segersten • Foto: Samuel Unéus