Svenska Läkaresällskapet är en ideell, politiskt och fackligt obunden förening som ger ut Vård&Hälsa – ett magasin till DN:s läsare och allmänheten om vetenskap, utbildning, etik och kvalitet i hälsa- och sjukvården.

Friskare äldre. Är vi beredda?

Äldres hälsa förbättrad
70 det nya 50?

70 är det nya 50. Snabba medicinska framsteg har inneburit stora förändringar för äldres hälsa. Men hänger samhället med i förändringen? Och är vården redo för Springsteen-fansen och de tatuerade änkorna?

Dagens 70-åringar är oerhört mycket mer aktiva än på 1970-talet, man är fysiskt och intellektuellt i bättre skick. Många 70-åringar har en hälsa som motsvarar den som en 50-åring hade för 40 år sedan, säger Ingmar Skoog, professor i psykiatri och föreståndare för Centrum för Åldrande och Hälsa, AgeCap, vid Göteborgs Universitet, som har studerat populationer av 70-åringar sedan 1971.

I den senaste H70-studien hade 70 procent av 70-åringarna varit utomlands under året. Två tredjedelar använde dator flera gånger i veckan.

– Många uttrycker att de inte känner sig gamla. Bara för att man fyller 70 börjar man inte plötsligt lyssna på folkmusik. Man fortsätter att gå på rockkonserter med Bruce Springsteen, som man alltid har gjort, säger Ingmar Skoog.


Läs mer: Tandhälsans dramatiska utveckling


Mycket av den förbättrade folkhälsan och ökade medellivslängden hänger ihop med välfärdssamhällets framväxt. Dagens 70-åringar slapp svälta och har haft bättre arbetsförhållanden än tidigare generationer. 1938 infördes för första gången två veckors semester, i slutet av 1960-talet blev lördagen en ledig dag. Tidigare var fler kroppsarbetare, vilket innebar att de var utslitna när de gick i pension. Rökningen har minskat. De medicinska framstegen har också gjort sitt till.

– När jag började som underläkare 1985 kom det in 50-åringar som dog i stora infarkter. Då hade vi inte de akut livräddande behandlingsmetoder vi har nu. De akuta dödstalen i infarkt har gått ned radikalt. I dag är den bara några få procent, säger Anna Kiessling, docent i kardiologi och projektledare för Svenska Läkaresällskapets Levnadsvaneprojekt.

Bättre livskvalité för hjärtsjuka

Medicinska framsteg innebär också att människor med hjärtsjukdomar kan leva sina liv med bättre livskvalitet, säger Anna Kiessling.
– Det görs PCI (åtgärder i hjärtats kranskärl med kateter, red.anm.) och människor blir smärtfria. Det betyder att de inte längre går omkring med en invalidiserande hjärtsjukdom.

”Hälsoklyftan tycks bara växa.”

Äldre personers rörlighet har förbättrats på många plan tack vare nya behandlingsmöjligheter. Vid artros och slitna leder fanns tidigare inget att göra. Människor blev stillasittande med sämre hälsa som följd. Nu byter man ut höfter och knän långt upp i åldrarna.
– Äldre personer har anammat hälsotrenden. Jag märker själv när jag går på Friskis&Svettis mitt på dagen att omklädningsrummet är fullt av 75–80-åriga kvinnor som använder motionerandet för att må bra och för att socialisera sig.


Läs mer: Skillnader mellan kvinnor och män vid hjärt-kärlsjukdom


Hälsoklyftan växer

Ögonoperationer och bättre hörapparater har också förbättrat äldres möjligheter att förbli aktiva och delaktiga i samhället. En annan stor hälsoförändring gäller äldres tandstatus. I dag saknar få äldre tänder. Så sent som på 1970-talet var löständer oftare en regel än ett undantag.

– Av ekonomiska skäl kan vi inte bara fortsätta att öka de medicinska expertåtgärderna och avancerade tekniska lösningarna. Om sjukvården kan arbeta preventivt och inte bara åtgärda akuta tillstånd, finns mycket att vinna både ekonomiskt och i fler friska år, säger Anna Kiessling.

Allt frid och fröjd alltså? Kanske  inte riktigt. För samtidigt som rapporterna om 80-åringar som springer maratonlopp och reser jorden runt duggar tätt, pågår en annan mer oroväckande utveckling. Ju äldre man blir desto tydligare visar sig faktorer som utbildningsnivå och socialklass i ens hälsostatus, och hälsoklyftan tycks växa.

– Det är framför allt den utbildade medelklassen som ägnar sig åt hälsotrenden. Vi ser en enorm segregation som avspeglar sig i sämre hälsa för socioekonomiskt svagare grupper, säger Anna Kiessling.

Fysisk aktivitet för äldre

Forskning om fysisk aktivitet pekar på att samhället bara är i början av att utnyttja potentialen i en hälsosammare livsstil. Människor på äldreboende eller som har hemtjänst stimuleras sällan till fysisk aktivitet. Råden om fysisk aktivitet för äldre handlar främst om promenader, fast det vetenskapliga underlaget visar att styrketräning och balansträning är enormt värdefulla träningsformer för äldre.
– Det finns en stor okunskap när det gäller fysisk aktivitet för äldre. Det är till exempel rätt okänt att man med styrketräning kan öka sin muskelstyrka i samma omfattning oavsett ålder.


Läs mer: Hälsa på recept, FaR: fysisk aktivitet och matvanor gör skillnad


Samtidigt kan man fråga sig om forskningspengarna fördelas rätt. Forskningen kring cancer – i mycket en äldresjukdom – har sällan finansieringsproblem. Men den mindre glamorösa forskningen kring tillstånd som inkontinens och äldredepression har svårt att få forskningsmedel, trots att de är mycket kostsamma för samhället och innebär stor förlust av livskvalitet.  


Inkontinens

Det finns undersökningar som visar att personer med inkontinens har lägre livskvalitet än cancerpatienter. ”Urininkontinens kostar vården i storleksordningen 4 miljarder kronor om året”, säger professor Ian Milsom, professor i gynekologi och obstetrik vid Sahlgrenska akademien.


Friskare äldre

På 25 år har medianåldern för motorcykelägare fördubblats och är nu cirka 50 år enligt Transportstyrelsen.


Text: Sofia Hillborg  Foto: iStockphoto & Samuel Unéus (porträtt)