Svenska Läkaresällskapet är en ideell, politiskt och fackligt obunden förening som ger ut Vård&Hälsa – ett magasin till DN:s läsare och allmänheten om vetenskap, utbildning, etik och kvalitet i hälsa- och sjukvården.

Unga och psykisk ohälsa: dags att satsa på psykiatrin

Psykiatri, ohälsa, vård, unga,Varför valde 170 ungdomar mellan 15 och 24 år under 2014 att avsluta sina värdefulla, unika liv innan de knappt hade börjat? Varför försökte 2303 ungdomar, som antingen hade sökt vård eller aldrig nådde sjukvården, ta sina liv? Och hur kommer det sig att vi trots en högt avancerad vård fortfarande tycks oförmögna att rädda våra egna barn från livets smärta?

Vissa frågor har inga svar. Men andra borde det verkligen finnas svar på.

När Kungliga Vetenskapsakademien, KVA, 2010 gick igenom det fullständiga vetenskapliga kunskapsunderlaget från 1970-tal till nutid kring barns och ungas psykiska hälsa (1) blev sammanfattningen ”att det inte fanns någon enda studie av hur barns psykiska hälsa och välbefinnande har utvecklats över tid som kunde betraktas ha ett tillfredsställande bevisvärde”.

I ett samhälle som säger sig värna om barns och ungas välfärd är kunskapsläget om ungas psykiska hälsa ”generellt bristfälligt”. Det är viktigt att konstatera, skriver KVA, att det ”inte är möjligt att på ett invändningsfritt sätt verifiera eller vederlägga den allmänna uppfattningen om en kraftigt ökande förekomst av psykiska besvär hos svenska barn och ungdomar”.

Sociala omständigheter spelar roll för hur barn och unga mår. Men även barn och unga som växer upp i trygga, socialt välfungerande familjer mår ibland så dåligt att de tar livet av sig.

Kanske är det så att vi föds till livet mer eller mindre känsliga, på samma sätt som vi får blå eller bruna ögon? Barnets egen inneboende motståndskraft och vissa skyddsfaktorer verkar spela stor roll för hur vi klarar av livets påfrestningar, något den amerikanska forskaren Emmy Werner har visat genom en 40-årig långtidsstudie av 698 barn. En tredjedel av barnen som växte upp med sociala och medicinska högriskfaktorer för psykisk ohälsa utvecklades ändå till omhändertagande, trygga, kompetenta vuxna. (2)

Självmordstankar bland unga

En del barn verkar alltså klara av nästan vilka svårigheter som helst – missbrukande eller psykiskt sjuka föräldrar, svåra sociala omständigheter – medan andra inte har förmågan att hantera vad som tyckas vara mindre motgångar.

– För unga kan det vara ganska små saker som blir stora. Banala problem, kärlekshistorier eller att man inte gillar sitt utseende. För en ung människa kan det vara liv eller död. Som ung kan man inte alltid hantera det själv, säger Danuta Wasserman på Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa vid Karolinska Institutet.

Ofta är vi också känsligare i livets övergångsfaser. Det finns en stressaxel som är hormonellt betingad och därför är puberteten en känslig ålder. Den som är ung har inte heller det perspektiv som en vuxen person har. Man tror att mörkret varar för alltid.


Lyssna på: Forskarna vet vad som kan förhindra självmord – men ingen lyssnar


Självmordstankar kan drabba nästan alla i någon situation i livet, men i Sverige gör bara omkring 1500 personer, varav ungefär 70 procent män, verklighet av tankarna varje år. Sedan 1980-talet har antalet självmord minskat i samtliga åldersgrupper i Sverige med ett undantag: unga i åldern 15-24 år. I den gruppen har det istället skett en utplaning och på senare år en viss ökning. Antalet unga kvinnor som vårdas på sjukhus på grund av självmordsförsök eller självdestruktiva handlingar har också ökat sedan början på 1990-talet (3). I en europeisk självskattningsstudie från 2013 med 12 395 ungdomar från elva länder mådde 29,2 procent dåligt, medan 10,5 procent var deprimerade. (4)

Men hur kommer det sig att svenska ungdomar mår så dåligt när de med många andra mått mätt har det så bra?
– Det är en paradox. Kanske är det så att eftersom många av oss har det så bra blir skillnaden mellan de som har det bra och de andra väldigt stor. Då kan det kännas ännu svårare, säger Danuta Wasserman.

Sociala medier och psykisk hälsa

Vår tids besatthet av yta gör inget lättare. På sociala medier visar vi upp de perfekta ögonblicken: Festen, helgmatlagningen, höstpromenaden i skogen, semestern till havet, träningen, lyxbrunchen på fina hotellet. Den som tillbringar mycket tid med sociala medier kan lätt tro att alla andra har ett perfekt liv.

Än så länge finns väldigt lite forskning på hur sociala medier påverkar ungas psykiska hälsa. Men bland amerikanska psykologer har det börjat dyka upp ett nytt begrepp: Facebookdepression.

Ing-Marie Wieselgren, nationell psykiatrisamordnare, säger att pressen på unga är stor idag.


Läs mer: Om varför unga vill ta sitt liv


– Man ska vara social, man ska vara snygg, man ska lyckas i skolan, man ska vara populär. Det skapas en norm som säger att man alltid ska vara på topp. Vi kanske tänker att dagens samhälle är mer tolerant och mångkulturellt, men i verkligheten blir acceptansen för det avvikande allt mindre.

Samhället satsar mycket pengar på att förebygga dödsfall i trafiken. Enligt Trafikverket är samhällsvinsten av varje förebyggt trafikdödsfall 31,3 miljoner kronor årligen. Men trots att riksdagen fattade beslut om en nollvision för självmord redan 2008 lider psykiatrin fortfarande av kronisk brist på resurser. Är samhällets och vårdens prioriteringar rätt?

– Fortfarande satsar vi alldeles för lite resurser på prevention och hälso- och sjukvård för den här gruppen. Kunskapen om att även barn kan må väldigt dåligt och att också mycket unga människor i yttersta fall kan begå självmord är inte tillräckligt spridd, säger Danuta Wasserman.

Kanske är det för att föreställningen om den lyckliga barndomen där barn kan och ska skyddas från allt ont, sitter djupt i de flesta av oss. Det finns många tabun kring självmord. Vi vill helst inte tala om detta hemska. Men kanske är det just det vi borde göra.

Rätt verktyg ska hjälpa sig själva och andra

I september startade ett stort preventivt program i Stockholms län, Youth Aware of Mental Health, YAM, som riktar sig till skolelever i åldrarna 14-16 år. Programmet, som fokuserar mycket på empati och lyssnande, ger unga verktyg att hjälpa sig själva och andra. En europeisk studie med över 11 000 skolelever från nästan 170 skolor i tio EU-länder visade goda resultat.

– Programmet ökade ungdomars kunskap och ökade benägenheten att söka hjälp hos vuxna. Man lyckades minska antalet självmordsförsök och allvarliga självmordstankar med hälften jämfört med kontrollgruppen. Det är som en vaccination för framtiden, säger Danuta Wasserman, som leder programmet.

Eleverna får samtala om olika vardagsdilemman, om stress, depression och självmordstankar. På så sätt öppnas möjligheter för eleverna att se varandra och utveckla sin empatiska förmåga.

– Att våga ta emot att någon inte mår bra, ha tolerans för andra, det är en ömsesidig process. Det är viktigt att man vågar berätta hur man mår, men någon måste också orka ta emot och lyssna på ett empatiskt sätt. Det ska inte bli en situation där man riskerar att utsätta sig ännu mer. Barnen måste också veta när de ska ta hjälp av en vuxen.

Men varför är det just eleverna som ska utbildas? Vore inte det uppenbara att istället utbilda skolpersonal?
– Man har försökt, men det visade sig att det inte fungerade. Eftersom de vuxna inte mådde tillräckligt bra själva hade de svårt att lyssna på eleverna. Därför är det viktigt att lägga makten att förstå och veta hur man kan stärka sin psykiska hälsa, i elevernas händer.

Nu hoppas forskarna kunna upprepa studien i Sverige. De kommande tre åren ska 163 skolor i Stockholm delta i programmet. Även i Västsverige och Norrbotten kommer programmet att testas i en mindre skala.

– Vi har alldeles för få studier om vilka metoder som fungerar. Därför är det otroligt viktigt att vi får fram kunskap och då behövs den här typen av stora, breda studier, säger Danuta Wasserman.


Läs mer: Mamman som förlorade sin tonårsdotter


Minskat antal självmord bland vuxna

De senaste åren har antalet självmord minskat bland vuxna, både i Sverige och internationellt. Minskningen kopplas ofta till en ny klass av antidepressiva läkemedel, de så kallade SSRI-preparaten. Men efter en varning från den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA för att preparaten kunde kopplas till ökad självmordsrisk bland unga under de första veckorna är svenska läkare restriktiva med att skriva ut dem till unga patienter.

– Det är ett problem att man inte har utvecklat bättre preparat för unga. Det finns alldeles för få studier om det här. Man är rädd för att skriva ut preparat och det kan innebära att de som har de svåraste depressionerna inte får den behandling de behöver. De preparat som finns kräver nämligen noggrann uppföljning av psykolog med övervakning och samtalsterapi och på många ställen i Sverige tycker man sig inte ha de resurserna.

Har den svenska vården tillräcklig ambitionsnivå när det gäller vården ens för akut deprimerade och självmordsbenägna unga?
– Vi har inte tillräcklig ambitionsnivå när det gäller psykiska sjukdomar över huvud taget, säger Ing-Marie Wieselgren, som inte anser att just läkemedel är det mest angelägna.

– Det skulle behövas jättestora satsningar på annat än läkemedel, till exempel psykoterapi, psykopedagogik och motion. Psykiatrin har idag nio procent av sjukdomsbudgeten men omkring en tredjedel av befolkningen behöver vård vid ett eller annat tillfälle i livet. Om jag fick önska skulle det ske en stegvis ökning av resurserna till psykiatrin och primärvården till en tredjedel av sjukvårdsbudgeten.

Att förbättra ungdomars psykiska hälsa är ingen quick fix. Det är ett långsiktigt arbete där hela samhället borde vara involverat. Ing-Marie Wiselgren anser att samhället behöver gå in med förebyggande åtgärder betydligt tidigare än idag. I lågstadiet, i förskolan, kanske redan på BVC.

– Det bästa sättet att förebygga självmord är att hjälpa unga medan de fortfarande mår bra. Prevention är en investering, inte en kostnad. Problemet är bara att kunna bevisa att det hjälper. Om alla beslutsfattare förstod att imorgon kan det vara mitt barn som drabbas, då skulle det nog inte vara något problem att få fram pengar.

danuta_wasserman
Danuta Wasserman
Professor Nationellt centrum för
suicidforskning
och prevention av
psykisk ohälsa.

 

 

ing_marie_wieselgren
Ing-Marie Wieselgren
Nationell psykiatrisamordnare.

 

 

 

Text: Sofia Hillborg • Foto: Colourbox


Källa: (1) Barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige. KVA, 2010.
(2) Werner, E.E (2004). What can we learn about resilience from large scale longitudinal studies?(3) Folkhälsorapporten 2009
(4) Adolescent subthreshold-depression and anxiety: psychopathology, functional impairment and increased suicide risk, Journal of Child Psychology and Psychiatry, 2013