Svenska Läkaresällskapet är en ideell, politiskt och fackligt obunden förening som ger ut Vård&Hälsa – ett magasin till DN:s läsare och allmänheten om vetenskap, utbildning, etik och kvalitet i hälsa- och sjukvården.

Expertsvar: Psykiskt sjuka dör i förtid – särskilt i Sverige

Kortare livslängd för psykiskt sjuka, blodtryck

Den näst vanligaste orsaken att dö i förtid i Sverige är psykisk sjukdom. Och överdödligheten vid psykisk sjukdom är högre i Sverige än i andra OECD-länder.

Personer som drabbas av svårare psykisk sjukdom, som schizofreni och bipolär sjukdom, har kortare medellivslängd; 20 år kortare liv för män och 15 år för kvinnor. Här spelar ohälsosamma levnadsvanor som rökning, hög alkoholkonsumtion och fysisk inaktivitet en roll, men det finns fler orsaker till att siffrorna är så allvarliga.

– En del tänker att det beror på självmord, men det är inte hela svaret. Det här handlar om människor som lever i utanförskap både vad gäller arbetsliv och studier. De har en försämrad ekonomi och deras sociala liv är inte så omfattande. Det påverkar hälsan, säger Jimmie Trevett, ordförande i Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH), en patientorganisation där 90 procent av medlemmarna har erfarenhet av psykisk ohälsa.

Jimmie TrevettÄven i mötet med vården uppstår utmaningar som kan leda till större ohälsa och på sikt kortare livslängd. Enligt Socialstyrelsen är dödligheten i stroke och lungcancer högre för dem med psykisk sjukdom.

– Vi bemöts sämre än andra. Det är inte alltid man blir trodd. En äldre dam berättade för mig att hon var trött på att bli skickad till psykiatrin när hon söker vård för magproblem. De bollas mellan psykiatri och somatik och får inte samma vård som övriga befolkningen, konstaterar Jimmie Trevett.

– Det kan också bero på att man inte har kraft och ork att söka till vården i rätt tid. Då blir prognosen sämre. Så nu krävs handling. Allt fler ungdomar uppger att de har psykisk ohälsa, och det bör vara en väckarklocka för samhället.

Jimmie Trevett lyfter fram vikten av att ha något som lockar till att kliva upp ur sängen på morgonen. Ett vardagsinnehåll gynnar hälsan, betonar han.

– Det här är frågor som borde lyftas i idrottsrörelsen, inom kulturvärlden och politiken. Det här är inte något som drabbar andra, det handlar om människor runt omkring oss.


Läs mer: Niklas Ekdal ”Livet är en fantastisk gåva”


Hallå där  Yvonne Lowert, psykosenheten i Nyköping

Patienter med tung psykiatrisk diagnos har ofta försämrade levnadsvanor. Går det att förändra?
– Absolut! Det går, men precis som i den allmänna populationen finns det människor som inte är så benägna att ändra sin livsstil. Då behövs ett mer intensivt arbete i rätt riktning. Men med ett bra team kring patienten, bra motiverande samtal och stöd så kan man komma riktigt långt. Vi har flera exempel på att det fungerar och man ska aldrig ge upp.

Vid psykosenheten i Nyköping arbetar man mycket med dessa frågor. Du var med och tog fram den modell som fått mycket uppmärksamhet?
– Vi arbetade systematiskt för att fånga upp de metabola riskfaktorerna med hälsokontroller där vi bland annat tog labbprov, blodtryckskoll, EKG och midjemått. Vi hade även hälsosamtal om kost, motion, rökning och alkohol, och startade grupper, exempelvis med stavgång, kost och hälsa. Flera patienter gick ned i vikt, började motionera och slutade röka.

Vad hYvonne Lowert läkarear du för råd att ge till närstående med psykisk ohälsa och dåliga levnadsvanor?
– Det finns ofta hjälp att få och inom psykiatrin arbetar man alltmer med helhetsperspektivet. Men man kan även söka sig till ”sluta-röka-linjen”, det finns även flera kost- och motionsprogram som är internetbaserade, och man kan stötta sin närstående i dessa kontakter.