Svenska Läkaresällskapet är en ideell, politiskt och fackligt obunden förening som ger ut Vård&Hälsa – ett magasin till DN:s läsare och allmänheten om vetenskap, utbildning, etik och kvalitet i hälsa- och sjukvården.

Psykologiska behandlingar – fungerar de?

vetenskap_moralHur väl förankrade i vetenskap är de psykologiska behandlingar som vården använder i dag? Clara Gumpert, psykiatriforskare vid Karolinska Institutet och verksamhetschef för Centrum för psykiatriforskning, förklarar.

Även om det hänt mycket inom psykiatriforskningen de senaste åren, finns det fortfarande kunskapsluckor, menar Clara Gumpert, psykiatriforskare vid Karolinska Institutet. Nya hjärnavbildningstekniker har gjort att man kan se och mäta hjärnans aktivitet, exempelvis vid psykologisk behandling.

– Vi har evidens för att kognitiva beteendeterapier fungerar vid till exempel ångest, depression och social fobi. Vi förstår mer om hur generna påverkar psykisk hälsa. Vi vet att vissa psykiska tillstånd har en högre grad av ärftlighet.

”Det finns antiintellektuella rörelser som menar att ADHD inte finns.”
Clara Gumpert, psykiatriforskare

Men generna ger inte hela svaret på vilka som kommer att drabbas av psykisk ohälsa. Clara Gumpert jämför med att den ärftliga risken att få cancer varierar, men om man också utsätts för en miljöfaktor som rökning kan detta bidra till att utlösa sjukdom.

– På samma sätt samspelar arv och miljö vid psykisk ohälsa. En socioekonomisk belastning ökar risken för att psykisk ohälsa ska slå igenom.

Helhetssyn krävs

Inom psykiatrin har det funnits en konflikt mellan psykologin och den medicinska delen av biologin.

– Men nu när hjärnavbildningsmetoder har kunnat visa att hjärnan förändras vid psykologisk intervention, har man närmat sig varandra.

För att utvärdera en ny behandling görs ofta studier där man jämför olika grupper av patienter som fått olika behandlingar. På så vis kan man se om de som fått behandlingen får bättre resultat än de som inte fått någon behandling alls. Men det är inte lika enkelt att genomföra sådana studier.


Läs mer: Möte med psykiskt sjuka inom vården


Synen på psykiska funktionsnedsättningar hos barn har lyckligtvis förändrats. Nu moraliseras det inte som tidigare kring föräldrarnas roll och ansvar för barns diagnoser.

Internetbehandling vid depression och ångest

– I dag förstår man att det krävs en helhetssyn. Men bara det att det går att behandla ADHD med läkemedel har förändrat barn- och ungdomspsykiatrin. Sedan kan man ha åsikter om övermedicinering. Men förr såg vi inte ens de här barnen.

– Man kan få behandling utan att ens gå från jobbet. Och om det kan vara svårt att komma ihåg vad terapeuten sa, så kan man spara allt material digitalt i en app och använda vid behov.

Clara Gumpert tycker att media oftast rapporterar seriöst om psykisk ohälsa, men är förvånad över att ”rena kvacksalvare” lyckas få så mycket utrymme.

– Psykiatrin är ett område där det finns utrymme för de med både starkt ideologiskt och moraliskt färgade idéer. Och i mindre seriösa sammanhang kan det sägas nästan vad som helst. Det finns antiintellektuella rörelser som menar att ADHD inte finns. Och det var inte länge sedan några författare påstod att man kunde tänka sig frisk från cancer. Så även om det är ett annat klimat och större acceptans för psykisk ohälsa i dag än förr, så finns det fortfarande mycket kvar att göra. 

Text: Tove Smeds • Foto: Johnér