Svenska Läkaresällskapet är en ideell, politiskt och fackligt obunden förening som ger ut Vård&Hälsa – ett magasin till DN:s läsare och allmänheten om vetenskap, utbildning, etik och kvalitet i hälsa- och sjukvården.

Niklas Ekdal: ”Livet är en fantastisk gåva”

niklas-ekdahlI ett dammigt källarförråd sväljer Niklas Ekdal tablett efter tablett. Hans djupa depression har slutligen suddat ut livets alla möjligheter. Han vill fly. Sova. Dö. Nu, nästan fyra år senare, berättar han sin historia för att ingen annan ska hamna i samma hopplöshet.

Hur kan en människa – mitt i livet, omgiven av människor som älskar honom och en karriär som överträffar de flestas drömmar – välja att avsluta sitt eget liv?

– På ett sätt känns det obegripligt, trots att jag varit med om det själv. Men jag har fått en mycket större ödmjukhet för det lidande som föregår en sådan impulshandling. Det är svårt att förstå, men man gör vad som helst för att komma undan, säger Niklas Ekdal, journalist, programledare och författare.

Depressionen föddes ur en hjärnskakning, strax efter fyllda 50. En motspelare dunkade pannan i Niklas tinning under en fotbollsmatch, och livet blev aldrig mer detsamma. Möjligen hade han bäddat för psykisk ohälsa redan innan smällen på fotbollsplanen. Tuffa upplevelser under FN-tjänstgöring och reportageresor begravdes långt bak i huvudet, eller dränktes i ett glas whiskey, medan Niklas rusade vidare mot nästa spännande uppdrag.

– Alla människor kan nog drabbas av depression. Jag har tagit mycket risker och varit i intensiva yrken, så det låg säkert i farans riktning att något kunde hända. Livet är skört, oavsett om man bara promenerar över gatan, spelar lite fotboll eller åker till en krigszon. Men olika risker och olyckor har olika status, och vi behöver större respekt för det inåtvända lidande som kommer med psykisk ohälsa, säger han.

När Niklas vaknade dagen efter smällen på fotbollsplanen kunde han inte läsa tidningen. Plötsligt krävdes solglasögon och öronproppar för att stå ut med vanliga syn- och hörselintryck. Men de synliga skadorna var snabbt läkta, och röntgen av nacke och skalle var utan anmärkning. Niklas försökte tvinga sin kropp och själ att fungera igen, omgiven av familj, vänner, psykologer och läkare. Omtänksamma. Förstående. Skickliga. Ändå slutar det med en överdos tabletter, ungefär ett år efter hjärnskakningen.

”Hur hopplöst läget än är, så kommer det alltid bättring och nya chanser.”

Det var ytterst nära att Niklas lyckades med sitt självmordsförsök. I dag gör han allt han kan för att bryta det tabu som finns kring att prata om psykisk ohälsa i allmänhet och självmord i synnerhet. Bland annat har han skrivit en uppmärksammad bok om sin upplevelse.

– Mitt viktigaste budskap är att man aldrig ska ta sitt liv. Hur hopplöst läget än är, kommer det alltid bättring och nya chanser. För det andra vill jag bidra till att få bort skulden och skammen kring självmord, för att lätta bördan för alla närstående. Detta är att betrakta som en olycka, en psykologisk olycka, det finns inget att skämmas för. För det tredje tror jag att vi behöver fokusera mer på ödmjukhet, gemenskap, kunskap och tacksamhet – mindre på selfies, status och materiella ting. Livet är en fantastisk gåva, de enkla sakerna är viktigast, tricket är att inte krångla till det.

Skrev om psykisk ohälsa

Niklas hade redan innan den egen depressionen uppmärksammat psykisk ohälsa genom sitt yrke. Men nu har han djupare insikt.

– Jag var ju ledarskribent och politisk redaktör på Expressen och Dagens Nyheter i tjugo år, där skrev vi förstås om sociala frågor som sjukvård och psykiatri. Detta är mänskligt intressant och politiskt viktigt, jag har alltid tyckt att psykiatrin borde få mer resurser och högre status. Men jag ska ärligt säga, att psykisk sjukdom föreföll mystiskt för mig. Jag hade begränsad personlig erfarenhet tills jag själv drabbades. Panikreaktionen när kroppen och huvudet inte funkade blev en del av problemet. Nu har jag lättare att leva mig in i upplevelsen av psykisk ohälsa, åtminstone depression.

Livet far fram tillräckligt fort ändå, utan att vi behöver förkorta det.”

I sin bok beskriver Niklas Ekdal människors förakt för svaghet och den egna otillräckligheten. Han anklagar stoltheten, ”svaghetens dryge storebror”, för att vara en av de faktorer som drev honom ner i källaren. När kroppen inte lydde, när han inte kunde leverera. I Niklas fall var det ett slag mot huvudet, en hjärnskakning, som startade hela den negativa spiralen som ledde till den dödliga sjukdomen depression. Men det är lätt att dra paralleller till utmattningssyndrom. Det kan också uppstå en prestationsstress, då vi ständigt matas med alla andra människors perfekta fasader via sociala medier. Men Niklas ser inte sociala medier i sig som något negativt.

– Sociala medier befinner sig på barndomsstadiet. Vi kommer att se tillbaka på den här tiden och förundras över många konstiga saker på nätet. Det är en process där vi lär oss hantera detta – psykologiskt, socialt, moraliskt, publicistiskt och så vidare. Som med allt mänskligt finns det ljusa och mörka sidor. Att vrida klockan tillbaka, eller att romantisera det gamla, är inga alternativ. Vi lever i en underbart spännande tid, det gäller bara att ta fasta på det positiva.


Läs mer: Psykiskt sjuka har kortare medellivslängd – särskilt i Sverige


Dock ger vårt moderna välfärdssamhälle utrymme för existentiella grubblerier som paradoxalt nog kan leda i fel riktning, menar Niklas:

– Psykisk ohälsa bland unga har ett tydligt samband med vår stora frihet, alla valmöjligheter och den materiella tryggheten som ger utrymme att fundera över identitet och mening. Ett sätt att beskriva det är att vi är stressade för att vi har det så bra.

Såg ingen väg ut ur depressionen

Så hur ska då impulsen att ta sitt liv kunna stoppas innan det är för sent? Innan de tunga hjulen satts i rullning mot det mörka hål där en deprimerad person inte har förmågan att se en enda väg ut? Niklas menar att tidiga och tydliga insatser krävs på många plan.

– För att förhindra självmord på det personliga planet behöver man framför allt erkänna sina tankar och sin desperation, och prata om det. Män är sämre än kvinnor på detta, och därför överrepresenterade i självmordsstatistiken. För omgivningen till någon som är deprimerad och i riskzonen gäller det att få iväg vederbörande till behandling. Det finns alltid hjälp att få. På det politiska planet borde man satsa mer på prevention och forskning, till exempel detaljerad kartläggning av bakgrunden till varje enskilt självmord, på samma sätt som haverikommissioner i trafiken och flyget. Regeringen införde ju en nollvision 2008, men den har inte följts upp tillräckligt. I dagsläget handlar mycket om frivilliga insatser, som till exempel föreningen Minds utmärkta självmordslinje. Civilsamhället och det offentliga borde samordna insatserna mer.

När Niklas vaknade på sjukhuset efter självmordsförsöket började nästa mödosamma vandring, men nu i motsatt riktning. Tillbaka till livet. Depressionen var fortfarande djup. Sömnsvårigheterna stora. Det tog ett tag att hitta en effektiv behandling, men till sist visade sig elbehandling, ECT, vara en framkomlig väg just i Niklas fall. Och nu väljer han livet.

– I dag är jag inte rädd för något, det blev en lycklig biverkan av denna olyckliga historia. Det värsta har ju redan hänt, jag var död och har fått en gratischans till. Självmord är det sorgligaste av allt slöseri. Livet far fram tillräckligt fort ändå, utan att vi behöver förkorta det. 


Kort om: Niklas Ekdal titulerar sig bland annat journalist, programledare, författare, debattör, skribent, före-läsare och moderator. Han är född 1961 i Sävsjö, utbildad i Lund och Oxford, och bor numer i Stockholm. Sambo med Cecilia Magnusson, och har tillsammans med henne tre barn, födda 1996, 1999 och 2003.


hur_jag_dogI sin bok ”Hur jag dog” (Brombergs) skildrar Niklas Ekdal öppet och ärligt sitt självmordsförsök, varvat med betraktelser från livet före och efter krisen, och reflektioner om livets villkor.


Kort om: 1 500 människor tar sitt liv i Sverige årligen. Det är sex gånger fler än de som dör i trafiken. Ändå får trafiksäkerheten 150 statliga miljoner, jämfört med de 3 miljoner som går till myndigheten som förebygger suicid.


Tveka inte att be om hjälp! 
Här kan du söka hjälp om du själv eller anhörig har självmordstankar:
Ring 112 om du behöver akut vård eller hjälp.

Självmordslinjen, som drivs av föreningen Mind, kan du som mår dåligt chatta eller prata i telefon med deras volontärer, alla dagar dygnet runt. Tel. 90 101

Nationella hjälplinjen: Tel. 020-22 00 60. Alla dagar kl.13–22.


 Text: Karin Rehn  Foto: Anette Nantell/DN/TT