Svenska Läkaresällskapet är en ideell, politiskt och fackligt obunden förening som ger ut Vård&Hälsa – ett magasin till DN:s läsare och allmänheten om vetenskap, utbildning, etik och kvalitet i hälsa- och sjukvården.

Vad ska jag göra om närstående pratar om självmord?

sjalvmordDet är inte fel att försöka hjälpa personen att hitta balans mellan skälen att leva och de upplevda skälen att dö. Man kan påminna om positiva saker i det förflutna och om vardagsaktiviteter som ger tillfällig lindring.

Det har betydelse. Den som är drabbad kanske säger till dig: ”Det är lätt för dig att säga”, men det går ändå in.


Läs mer: De närstående berättar


– Jag har sett så många gånger att en närståendes ord har blivit en starkare sanning än viljan att dö. Men man måste också komma ihåg att ansvaret för att hjälpa en självmordsbenägen individ aldrig får ligga på närstående. Det ska finnas fungerande vård och behandling att tillgå när det behövs och närstående måste få hjälp att förstå när vården ska kopplas in och att deras information är viktig för förståelsen av en individs unika behov. Samverkan mellan vård och närstående är oerhört betydelsefull men tyvärr upplever många närstående att de inte blir inkluderade i vårdplaneringen eller tillfrågade om sina synpunkter. Det är ett stort förbättringsområde för oss i vården, säger Ullakarin Nyberg, suicidforskare och överläkare i psykiatri vid S:t Görans sjukhus.

• Försöka motivera till att söka hjälp. Du kan inte som närstående gå in i en vårdarroll, du behövs på andra sätt. Det kan vara tungt och skrämmande att vara nära en person som säger att hen inte orkar leva. Så var snäll mot dig själv.

• Du kan ringa till psykiatrisk akutverksamhet, primärvården, telefonrådgivning, diakon, beroende på vad du är bekväm med. Som närstående kan man själv behöva professionellt stöd.

• I all suicidprevention handlar det om att komplettera varandra. En ensam stark arm finns inte.

• I vården måste vi använda de närstående som resurser. Vi är dåliga på att inkludera närstående så att de känner sig delaktiga. Påminna om vardagslivet, om hur personen brukar må, ”minns du…så kan det bli igen”. Ge perspektiv, utan att bli glättig. Behöver bli påmind om en normal tillvaro när man tappat fotfästet.


Läs mer: Vad ska jag göra som närstående


Hur kan vi möta den som är förtvivlad och desperat, och …

… ser självmord som en möjlighet (kultur, religion, erfarenhet)

  • Informera om effekterna på andra

… inte ser något hopp om förbättring (depression)

  • Få behandling för depressionen

… har svårigheter med impulskontrollen (tidigare aggressiva handlingar, medicinering, alkohol)

  • Kognitiva strategier. Sanera medicineringen

… känner skam och därför inte vill ta emot hjälp

  • Empatiskt bemötande!

Källa: Professor Marie Åsberg