Svenska Läkaresällskapet är en ideell, politiskt och fackligt obunden förening som ger ut Vård&Hälsa – ett magasin till DN:s läsare och allmänheten om vetenskap, utbildning, etik och kvalitet i hälsa- och sjukvården.

När blir livskris psykisk sjukdom?

Psykiatriprofessor Mikael LandénDet är oundvikligt att gå genom livet utan motgångar. Men när övergår livskrisen i psykisk ohälsa? Och när behöver man träffa en psykiater? Mikael Landén, professor i psykiatri, förklarar.

Vad som orsakar en livskris för en person, kan för någon annan vara lättare att skaka av sig. Mikael Landén, professor i psykiatri vid Göteborgs universitet och Karolinska Institutet, menar att det är individuellt om en livskris blir så svårhanterad att den övergår i psykisk sjukdom.

– Det beror på många saker; vad man har för yrke, personlighet eller vilken tillgång man har till vård. Vissa står emot påfrestningar, andra inte. Det enkla svaret är att det måste avgöras från fall till fall, mellan den drabbade individen och läkaren. Men klarar man inte av att gå till jobbet, att sköta sociala kontakter eller sina studier, kan det vara en sjukdom, säger Mikael Landén. Han menar att det hela förvirras av att kriser kallas naturliga.

– Att bryta en tå är också något naturligt, men konsekvensen varierar beroende på om man har ett stillasittande yrke eller om man måste gå hela tiden.

Sjukskrivningar för depression har ökat

Det talas mycket om att den psykiska ohälsan ökar i samhället. Mikael Landén vill gärna problematisera:

– Om man ser till de allvarliga psykiska diagnoserna så ligger de rätt stabilt. Däremot har sjukskrivningar för depressioner ökat.

Han efterlyser en diskussion om hur strukturerna i samhället bidrar till, och medikaliserar, vissa problem.

– Ett exempel är lagen om anställningsskydd, LAS, som i de flesta fall är alldeles utmärkt. Men antag att man drabbas av en kris som gör att man inte klarar sitt jobb – kanske en konflikt på jobbet – då kan man tycka att det naturliga skulle vara att byta jobb.

Men i Sverige är det en fördel att ha varit länge på en arbetsplats. Här byter vi helst inte jobb.

– För att få pengar behöver man bli sjukskriven. Och det går inte att bli sjukskriven för en konflikt på jobbet. Försäkringskassan betalar bara om man är sjuk, så då uppstår frågan vilken sjukdom personen lider av.

När behöver man träffa en psykiatriker?

Att livet är allmänt stressigt och jobbigt må vara viktiga samhällsdebatter, men inte det psykiatrin har svaret på.

– Sätter man bara en sjukdomsetikett på saker, lyfter man ansvaret till sjukvården. Men det är förmodligen inte en universallösning att blanda in sjukvården bara för att man inte känner sig på topp. Risken finns att vi minskar vår förmåga att ta hand om motgångar.

Han är inte negativ till sjukskrivningar generellt. Tvärtom, de leder till att man måste utreda vad som är problemet. Men man måste kunna landa i att det är något annat än sjukdom som är problemet.

När behöver man då träffa en psykiatriker?

– Psykiatrin är fantastisk om man har en psykisk sjukdom. Vi har effektiva psykoterapier och medicinterapier. Men vi har inte så mycket att säga om vardagliga problem. Jag är inte klokare än någon annan. I många fall kan man få hjälp av sin allmänläkare när man drabbas av lättare psykisk ohälsa. Det är när det uppstår maskinfel i hjärnan som det krävs psykiatrisk hjälp.


Läs mer: Satsa mer på psykiatrin


Psykiatrin ska i första hand syssla med dessa maskinfel, menar Mikael Landén. För precis som andra organ i kroppen, kan hjärnan svikta. Vid en del tyngre psykossjukdomar som schizofreni, manodepressivitet, svåra tvångssyndrom eller svår anorexia kan det ibland krävas slutenvård, för att patienten inte klarar av att ta hand om sig själv.

– Sådana sjukdomar märks, dem behöver man inte leta efter. Ofta har närstående förstått att något är fel, även om de inte kan sätta fingret på diagnosen.

Ett adjektiv som beskriver en normal funktion kan ibland bli så extremt att det påverkar ens livskvalitet. Som blyghet.

– Gränsen mellan blyghet och social fobi beror på dels på svårighetsgraden, men också på vilka resurser man har i övrigt, om man har friskfaktorer som kan kompensera för blygheten. Skådespelare är ofta blyga, men fantastiska på skådespelandet.

Vad skiljer sorg från depression?

Enligt diagnosmanualerna kunde man förr inte vara deprimerad om man hade sorg. Det är ändrat. Men hur skiljer man en vanlig sorg från depression?

– Sorg leder sällan till självmordstankar eller initiativlöshet. Vi kan fråga oss vad meningen med livet
är när vi drabbas av sorg, men det innebär inte att vi får en depressiv symtombild.


Läs mer: Psykisk ohälsa i Sverige


Mikael Landén menar att psykisk ohälsa är något av ett ”gummibegrepp”. Vad en person upplever som lidande tycker en annan är uthärdligt.

– Någon blev bättre av att skaffa hund och tycker att alla andra ska göra likadant. Det finns en massa saker folk mår bra av som inte är en behandling.

Frågor av existentiell natur som varken är funktionshindrande eller är en sjukdom tycker inte Mikael Landén att psykiatrin kan behandla.

– Då blir man inte bra av ett piller. Det är lite märkligt att vi i dag känner det naturligt att som första åtgärd få odelad uppmärksamhet av en psykoterapeut i 45 minuter. Första steget borde väl vara att tänka familj, vänner eller arbetskamrater. Men har vi den tiden för varandra i dag?

Text: Tove Smeds • Foto: Samuel Unéus


Är du ung och lever nära någon som mår psykiskt dåligt?

Livlinan är en sajt för dig. Läs mer: www.livlinan.org


Nationella hjälplinjen

Nationella hjälplinjen erbjuder kostnadsfri psykologisk hjälp för människor som är i psykisk kris eller i andra svåra livssituationer. Du kan kontakta Hjälplinjen för egen del eller om du är orolig för någon närstående. Telefonnummer 020-22 00  60, alla dagar 13–22.