Svenska Läkaresällskapet är en ideell, politiskt och fackligt obunden förening som ger ut Vård&Hälsa – ett magasin till DN:s läsare och allmänheten om vetenskap, utbildning, etik och kvalitet i hälsa- och sjukvården.

Problem med tänderna – en folksjukdom

Skrattande man utan tander

Forskningen visar allt mer munnens påverkan på resten av kroppen. Så varför behandlas den så ojämlikt?

Världens vanligaste sjukdomar, förutom infektionssjukdomar, finns i munnen. Senare års forskning har visat munnens påverkan på resten av kroppen. Bland annat har man sett att det finns en koppling mellan hjärtkärlsjukdomar och inflammationssjukdomen tandlossning. Ändå tillhör inte munnen kroppen i Sverige, i alla fall inte rent försäkringsmässigt eller lagstiftningsmässigt.

– Det blir allt konstigare att hantera den kroppsdelen annorlunda försäkringsmässigt. Har du en infektion eller inflammation någon annanstans i kroppen går du till sjukvården och betalar 250 kronor. Men har du en kronisk inflammation i munnen eller tänderna får du betala upp till 3 000 kronor själv, konstaterar Björn Klinge, professor och övertandläkare vid Karolinska Institutet och Malmö högskola. 

Studier visar att upp till 20 procent tvingas avstå från tandvård, trots att de har behov. Enligt Björn Klinge handlar det framför allt om utlandsfödda, arbetslösa och ensamstående.

– Jag förstår också att samhället måste prioritera mellan kostnader, men ett naturligt steg skulle vara att låta infektioner och inflammationer i munnen ingå i taxan för övrig hälso- och sjukvård, säger Björn Klinge. 

Ofta ser man nämligen en tvåvägsrelation mellan munhälsa och resten av kroppen. Om personer med kroniska inflammationer avstår att gå till tandläkaren och därav utvecklar allvarlig sjukdom i munnen, kan detta ge systempåverkan på resten av kroppen. 

– Dålig munhälsa med mycket kronisk inflammation påverkar exempelvis diabetessjukdom negativt.

Tandvård och annan vård olika saker

Men hur kommer det sig att det skiljer sig så mellan tandvård och annan sjukvård? 

– I början var tandvården till stor del som en teknisk smedsverkstad. Man kunde inte göra så mycket mer än att ta bort tänder. Så är det inte längre, men uppdelningen kvarstår.

Men den goda tandhälsan kommer inte av sig själv. I epidemiologiska studier har man varje år sett en förbättring av tandhälsan. Fram tills nu. 

Bjorn Klinge pa vit bakgrund
Björn Klinge, professor och övertandläkare

– Många ungdomar ser friska tänder som en självklarhet. De förstår inte hur viktig den egna insatsen och kontakten med tandvården är för en fortsatt bra munhälsa. När man lämnar barn- och ungdomstandvården är det lätt att skippa tandläkarbesöken till förmån för ett par nya jeans, säger Björn Klinge.

Det är ofta en långsam process när tandsjukdomar utvecklas. Kariesangreppet börjar i snitt åtta år innan det är så pass allvarligt att det behöver lagas. 

– Bara för att man haft en god tandhälsa som barn är det inte en fortsatt självklarhet under resten av livet.

Att munnen betyder mycket för livskvaliteten har Björn Klinge själv erfarit.

– Jag hörde hur hemlösa som behandlades och fick sina leenden återställda hos oss fick en helt ändrad tillvaro. Helt plötsligt sågs de av socia–l–sekreteraren och arbetsgivare. 

Lät tillverka en protes

Björn lät en tandtekniker tillverka en protes med ruttna och saknade tänder. 

– Det råkade vara så att morgonen efter protesen blev klar var jag inbokad att vara med i ett morgonprogram på tv. 

Björn smög in protesen och log ett brett leende när programledaren dök upp och frågade efter en tandprofessor.

– Hon blev så chockad att hon backade rakt in i väggen. 

Men hon var inte den enda som reagerade på det sättet när Björn använde protesen.

– Jag blev tagen av hur äcklad folk blev av mig och hur de avstod kontakt. Men för mig var det enkelt. Jag kunde lyfta ur protesen. Men det kan inte alla. 

Björn Klinge såg också att folk skämdes för sin egen reaktion och sitt sätt att betrakta folk annorlunda för att de såg ruttna ut i munnen.

– Programledaren hade svårt att erkänna sin reaktion. Men den finns där, och den påverkar livskvaliteten hos dem med dåliga tänder. 

Text: Tove Smeds  Foto: iStockphoto


Tandhälsan påverkar kroppen

Studier har visat att risken att drabbas av sin första hjärtinfarkt ökar med 30 procent om man samtidigt har tandlossning.