Svenska Läkaresällskapet är en ideell, politiskt och fackligt obunden förening som ger ut Vård&Hälsa – ett magasin till DN:s läsare och allmänheten om vetenskap, utbildning, etik och kvalitet i hälsa- och sjukvården.

Livets viktigaste samtal

Patienten samtalar med vårdpersonal

Svenska läkare tillbringar minst tid med sina patienter, i hela Europa. Valdemar Erling, överläkare på Kungälvs sjukhus, menar att systemet inte gynnar samtal mellan patient och läkare. Därför har han gjort om ronden.

På Aristoteles tid menade man att obalansen mellan fyra kroppsvätskor orsakade sjukdom. Läkarens uppgift var att tänka ut var i balansen felet låg. Samtalet och patients berättelse var i centrum för förståelse av sjukdomen. Men i takt med att vetenskapen tog kliv framåt ändrades också synsättet på sjukdomar. I mitten av 1800-talet hamnade den avvikande cellen och de nyupptäckta bakterierna i fokus. Sjukdomar fick en helt ny förklaringsmodell.
– Vi fick en medicinsk explosion. Röntgen, labbprover, mikroskop och stetoskop – alla dessa nya uppfinningar hjälpte läkaren att ställa diagnos, berättar Valdemar Erling, överläkare vid Kungälvs sjukhus. 

Nu byggdes sjukhus.
– När man tittar på många av våra sjukhus, kan man se att de är inspirerade av industrialismen och de fabriker som växte fram då.

”I slutenvården har vi ofta skapat sämsta tänkbara möjlighet för livets viktigaste samtal.”

Här någonstans dyker ronden upp.  Läkarna arbetade oftast inte på sjukhuset, utan besökte det bara för att studera patienterna. Ett nytt sätt att närma sig patienten utvecklas där sjukberättelserna ersätts av enkla frågesvar. Patienterna förvandlas från talande subjekt till kroppar i sängar likt objekt sida vid sida.
– Skickligheten låg i att ställa diagnos, inte att behandla. En del av den kliniska blicken som utvecklades vid den här tiden har vi tappat, kan jag tycka. Men den måste sättas i relation till patienternas berättelse för att rätt diagnos ska ställas, och för att patienten ska kunna handskas med sin sjukdom.

Sängens funktion i vården kan ifrågasättas

Valdemar Erling har intresserat sig för hur patientmötet på sjukhus går till och vilka förutsättningar det får.
– I slutenvården har vi ofta gett patienten sämsta tänkbara möjlighet för livets viktigaste samtal. Att stå och prata med patienter liggande i en säng i en öppen sal, det kändes inte bra för mig. Jag valde ju att läsa medicin just för mötet med patienten. 

Han menar att sängens funktion i sjukvården i dag kan ifrågasättas, och ger ett exempel.
– En patient som låg inlagd på en avdelning för endokrina sjukdomar, som diabetes, blev hämtad i matsalen för att det var dags för ronden. Patienten förstod inte varför hon skulle ligga i sängen, hon hade ju inte en sjukdom som gjorde att hon behövde det.


Läs mer: Läkare + patient = sant


– Det är egentligen rätt förvånande att ronden ser ut som den gör. Den uppfyller inte sekretesslagen, som värnar patientens integritet. Men allt för ofta inom vården är snabbhet värdet över alla andra. Vi mäter tid till läkare, men aldrig tid med patient.
Patienterna är numera mer delaktiga i vården än på 1800-talet. Men trots att mycket ändrats, hänger den gamla ronden kvar. Fast inte på medicinkliniken i Kungälv. Det som började som ett samtal i fikarummet på kliniken, kom att sluta med en helt förändrad rond. 

Närmare samarbete i vårdteamet

När patienterna skrivs in får de information om hur den nya ronden fungerar. På morgnarna har vårdteamet en morgonavstämning, då man samtalar om de patienter som är inskrivna. En planeringstavla med olika färgkoder används.

Tillsammans bestämmer sedan vårdpersonalen i teamet vilka patienter som ska hämtas till vårdstationen. Både undersköterskor och sköterskor är med i samtalet, och under dagen arbetar man tillsammans på vårdstationen. I stället för att både läkare och sjuksköterskor gör anteckningar på olika ställen i journalen, görs en gemensam anteckning efter samtalet.

Valdemar tittar in i kameran
Valdemar Erling, överläkare vid Medicin-kliniken på Kungälvs sjukhus.

– Att kontinuerligt arbeta tillsammans har varit den största utmaningen i en slutenvård som traditionellt skiljer yrkesgrupperna åt, säger Valdemar Erling.

Framtidens rond

Nu återstår att studera vilka resultat det här sättet att ronda ger. I en studie som presenteras i vår uttrycker patienterna uppskattning över att få sitta upp under samtalet med vårdteamet. En avhandling från förra året visar på vinster för vårdpersonalen med det nya arbetssättet. I den diskussion som nu pågår om vårdens framtida inriktning lyfter Svenska Läkaresällskapet det individuella mötet och skapande av tillit som kärnfrågor. Framtidens rond måste rymma det goda samtalet och utgå från ett värdigt individuellt möte. På så sätt kan tillit skapas, menar Valdemar Erling.    


Text: Tove Smeds   Foto: Carina Gran