Svenska Läkaresällskapet är en ideell, politiskt och fackligt obunden förening som ger ut Vård&Hälsa – ett magasin till DN:s läsare och allmänheten om vetenskap, utbildning, etik och kvalitet i hälsa- och sjukvården.

En värld med antibiotikaresistens

Fyra personer opererar en person.

När världen går mot en allt större antibiotikaresistens har läkare ett särskilt ansvar, anser professor och läkare Otto Cars. Läkare måste hjälpas åt att larma så att det hörs.

Vi är på väg mot den post-antibiotiska eran. Många låginkomstländer har redan kommit dit. Där har många människor inte råd med de läkemedel som fortfarande fungerar hos oss, säger Otto Cars.

Resistensen finns överallt och förändrar våra liv. Några exempel: hundratusentals nyfödda, lågt räknat, dör årligen i nyföddhetssepsis orsakad av resistenta bakterier.

I Italien förs diskussioner om huruvida patienter som bär på en mycket multiresistent bakterie ska komma ifråga för stamcellstransplantationer. I USA talas om att avstå från att ta prostatabiopsier från patienter med multiresistenta bakterier i tarmen. Orsaken är att infektioner i samband med dessa ingrepp i sig riskerar att döda patienterna, säger Otto Cars.

Mycket i världen knuffar på resistensutvecklingen i stället för att hejda den. Djuruppfödare använder mer antibiotika, inte mindre. Läkare, veterinärer och farmaceuter i många länder har fortfarande ekonomiska incitament att förse patienter med antibiotikapreparat.

Antibiotikaanvändningen i Sverige minskar

Det låter dystopiskt när Otto Cars talar om framtiden. Men all den kunskap som han och hans kollegor har byggt upp under de senaste decennierna, har den varit förgäves?
– Nej då, säger Otto Cars. I Sverige har antibiotikaanvändningen gått ned dramatiskt sedan början av 1990-talet. De uppmätta dödsfallen i resistenta infektioner är förhållandevis få jämfört med andra länders. Sveriges situation är inte på långa vägar så illa som den i Italien, till exempel. Eller den i Vietnam, där rapporter vittnar om höga dödstal från barnintensivvårdsavdelningar. Vid flera sådana sprids just nu multiresistenta bakterier, med en dödlighet som kan uppgå till 50 procent.


Läs mer: Globala hälsoutmaningen att stoppa epidemier och antibiotikaresistens


– Vi ska kollektivt känna oss mycket stolta här. Sveriges arbete i den här frågan blev tidigt ett föredöme för det europeiska arbetet. Nu gäller det att göra antibiotikaresistens till en biståndsfråga också. Fattiga länder måste få hjälp att stärka sina sjukvårdssystem.

Resistensen kommer kosta miljarder

Otto Cars anser att resistensfrågan måste upp på alla dagordningar, nationellt och internationellt. Världsbanken har visat hur resistensproblemet hänger ihop med den ekonomiska utvecklingen. Om inte annat, så av det skälet borde problemet intressera regeringar mer än det gör i dag, menar Cars. Bara i Sverige kommer resistensen att kosta miljarder i sjukvårdskostnader under de kommande åren.

Professor och läkare Otto Cars.
Otto Cars, grundare av det internationella nätverket ReAct som arbetar mot antibiotikaresistens. Senior­professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet.

”Detta är inte en sjukdom utan något som smygande underminerar både basal och högspecialiserad sjukvård.”

Otto Cars säger att han gläds åt att resistensfrågan nu ska tas upp av en särskild arbetsgrupp utsedd av FN. Men radikala politiska initiativ krävs för att få verkliga förändringar globalt, menar han.
– Den internationella samordningen för att få fram nya antibiotika måste bli bättre. Vi behöver också nya finansieringsmodeller för att betala för forskningen men undvika den höga försäljning som i dag driver på resistensen i hela världen, säger Otto Cars.

Stora risker med antibiotikaresistens

Medel krävs också, säger han, till forskning om behandlingar som åtminstone delvis kan bli alternativ till antibiotika i framtiden.
– Det handlar om sådant som nanoteknologi, genetisk modifiering av bakterieflora och bakteriella vacciner.

Han anser att läkare måste hjälpas åt att larma i resistensfrågan – inte minst specialister som onkologer och transplantationskirurger som svårligen kan verka utan fungerande antibiotika.


Läs mer: Kriget mot cancer: en forskande läkares vardag


Har läkare ett särskilt ansvar?
– Ja. De ser vilka risker som kan uppstå. Detta är en ödesfråga för sjukvården. Vi läkare måste medvetandegöra beslutsfattare om hur allvarligt problemet håller på att bli.

Finns det bristande medvetenhet även bland läkare?
– Ja. Men det är kanske för att vi ännu inte ser så mycket av problemen. Vi märker inte heller de här dödsfallen på samma sätt som andra dödsfall. Detta är inte en sjukdom utan något som smygande underminerar både basal och högspecialiserad sjukvård. 


Visste du att …

… Folkhälsomyndigheten har simulerat scenarier för utveckling av antibiotikaresistens i Sverige som indikerar att vi år 2024 kommer ha 40 000 fall av anmälningspliktig antibiotikaresistens om trenden fortsätter?


 Text: Lisen Forsberg  Foto: Colourbox