Svenska Läkaresällskapet är en ideell, politiskt och fackligt obunden förening som ger ut Vård&Hälsa – ett magasin till DN:s läsare och allmänheten om vetenskap, utbildning, etik och kvalitet i hälsa- och sjukvården.

Anna Kiessling: Dags för hälso- och sjukvården att ta nästa steg

Anna Kiessling är docent i kardiologi och projektledare för Levnadsvaneprojektet
Anna Kiessling, docent i kardiologi och projektledare för Levnadsvaneprojektet, Svenska Läkaresällskapet.

Hälsosamma levnadsvanor för alla

De flesta kan se fram emot ett längre och friskare liv. Folkhälsan som helhet i Sverige är förbättrad. Utvecklingen skiljer sig dock påtagligt mellan individer som lever under olika socioekonomiska förhållanden. Hälsogapet ökar mellan de som har bäst och sämst hälsa.

Rökning, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor och bristande fysisk aktivitet är de levnadsvanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige. Vi vet att det finns en tydlig socioekonomisk gradient där ohälsosamma levnadsvanor är väsentligt vanligare bland socioekonomiskt utsatta.

Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke, och 30 procent av all cancer. Hälsosamma levnadsvanor kan också förebygga eller fördröja utvecklingen av typ 2-diabetes. Den som inte röker, äter hälsosamt, är måttligt fysiskt aktiv och har en måttlig konsumtion av alkohol lever i genomsnitt 14 år längre än den som har ohälsosamma levnadsvanor.

Viktigt att viljan finns

Som individ är man expert på sina egna vanor. De som har utbildning, arbete, mat för dagen och lever i ett välfungerande socialt sammanhang har både möjligheter och förmåga att göra kloka val, kan ofta utveckla och bibehålla hälsosamma levnadsvanor med ett marginellt stöd av hälso- och sjukvården – om bara viljan finns …

Så är det dock inte för alla. Socioekonomiskt utsatta, särskilt personer med funktionsnedsättning och psykisk sjukdom kan behöva omfattande stöd från vården för att lyckas. Alltså kan och bör vägen till hälsosamma vanor se olika ut för olika individer.

Däremot påverkas framgången av samma drivkrafter. För att lyckas förändra sitt beteende och utveckla hälsosamma levnadsvanor måste individen:

  • Uppleva att det finns en mening och ett syfte med att leva hälsosamt
  • Uppleva att man gör framsteg och att man mår bra av att göra det, och av att leva hälsosammare
  • Få välja hur, med vem och på vilket sätt man vill förändra sina vanor till det bättre.

Hur kan hälso- och sjukvården stödja och hjälpa människor till hälsosamma levnadsvanor?

I samarbete med Socialstyrelsen startade Svenska Läkaresällskapet år 2012 Levnadsvaneprojektet. Syftet är att bidra till att omsätta Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder i praktiska åtgärder för att hjälpa människor att förbättra sina levnadsvanor. Fokus är inställt på insatser för att stimulera läkares samtal om levnadsvanor, och ett fruktbart samarbete har utvecklats mellan olika professioner.

Jämlik hälsa

Projektet har över tid fått en allt tydligare inriktning mot jämlik hälsa. Vi har i dag riktade projekt för att utveckla stöd för hälsosamma levnadsvanor inför kirurgiska ingrepp, för personer med psykisk ohälsa, för barn och ungdomars fysiska aktivitet samt omfattande utbildnings- och informationsinsatser till vårdpersonal, chefer och ledare.

Engagerade och kunniga medarbetare i hälso- och sjukvården är en förutsättning för stöd och hjälp för ökad hälsa. Jag har under mitt yrkesliv mött många eldsjälar som uträttat storverk. Det som förenar dessa är drivkraften att utan egen vinning bidra till utveckling för andra. Goda exempel på hur vården kan arbeta med levnadsvanor har ofta sitt ursprung i eldsjälars engagemang. Erfarenheten visar dock att många goda initiativ läggs ner på grund av bristande stöd från ledningen. Vårdens organisation och styrning är tyvärr inte utformad för förebyggande insatser utan mer för att åtgärda akuta tillstånd.

Målet för framtiden är att minska hälsogapet och utveckla en jämlik hälsofrämjande vård som arbetar förebyggande med tidiga insatser. Lösningen är inte fler eldsjälar. I stället måste hälso- och sjukvårdssystemet där vårdens medarbetare verkar styras, ledas och organiseras för att skapa jämlik hälsa. Det är viktigt att eldsjälarna fortsätter att göra stora insatser, men än viktigare är att det preventiva och jämlika perspektivet får en central plats i hur hela hälso- och sjukvårdssystemet styrs. Vi i Svenska Läkaresällskapet kan, vill och orkar tillsammans med övriga vårdprofessioner verka för denna utveckling.

Text: Anna Kiessling • Foto: Samuel Unéus


Hälso- och sjukvårdens medarbetare bör stödja patienter baserat på rådgivning och samtal:

• Ha ett hälsofrämjande förhållningssätt som ger patienterna kunskap, verktyg och stöd i sin hälsoutveckling
• Föra en stödjande dialog som utgår från patientens egen upplevelse av levnadsvanan, och som tar hänsyn till patientens motivation till förändring.


Ohälsosamma levnadsvanor:

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ger rekommendationer till vården om följande ohälsosamma levnadsvanor:

• Tobaksbruk
• Riskbruk av alkohol
• Otillräcklig fysisk aktivitet
• Ohälsosamma matvanor