Svenska Läkaresällskapet är en ideell, politiskt och fackligt obunden förening som ger ut Vård&Hälsa – ett magasin till DN:s läsare och allmänheten om vetenskap, utbildning, etik och kvalitet i hälsa- och sjukvården.

Debatt: Vi måste minska hälsoklyftorna

Illustration över stad och människorHar vi inte en moralisk skyldighet att motverka de sociala skillnader i hälsa som finns om vi har kunskaper om vad som behöver göras för att överbrygga hälsoklyftorna?

Paradoxen i vår tid är att sjukvårdens framsteg och ekonomiskt välstånd gör att både gruppen äldre och personer med kroniska sjukdomar blir allt större. Hur mycket resurser hälso- och sjukvården än får, kommer det alltid att krävas prioriteringar, fokus på levnadsvanor och större delaktighet för att vårdens ”Mission impossible-uppdrag” ska vara möjlig.

Förebyggande insatser måste prioriteras

När fler personer lever allt längre med kroniska sjukdomar får det stora ekonomiska konsekvenser både för den enskilde och för samhället i stort. Dessa personer är också i högre grad långtidssjukskrivna och står utanför arbetsmarknaden, något som i sig är ett stort hot mot hälsan.

I verkligheten har inte alla människor i Sverige samma möjligheter till en god hälsa och ett långt liv

Det är därför av strategisk betydelse att tidig diagnostisering förbättras och större möjligheter skapas att vara delaktig i sin vård. Det förutsätter också att förebyggande insatser prioriteras högre.

– I Sverige har man inte satsat på prevention. Folk har sagt ”hälso- och sjukvård” i 30 år, men vi måste få ett skifte, fokusera mer på hälsa, inte bara på sjukvårdsproduktion, sade Johan Carlson, generaldirektör för Folkhälsomyndigheten, på en hearing hos SNS med Kommissionen för Jämlik hälsa.

Kommissionen för Jämlik hälsa tillsattes 2015 av regeringen – med uppdrag att lämna förslag som kan bidra till att hälsoklyftorna minskar.

Laglig rätt till lika möjligheter

Nästan alla människor i Sverige delar uppfattningen att hälsa är mycket viktigt (86 procent, 70 procent uppger kärlek, 63 procent lycka och 8 procent menar att rikedom är mycket viktigt, visar SOM-undersökning). Att alla ska ha samma möjligheter till en god hälsa och ett långt liv uttrycks i svensk grundlag, i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, liksom i WHO:s stadgar.


Läs mer: Kommissionen för jämlik hälsa


Olle LundbergOlle Lundberg, ordförande för kommissionen och professor i forskning om ojämlikhet i hälsa, Stockholms universitet, lyfter i betänkandet till Gabriel Wikström sju livsområden där ojämlikhet i villkor och möjligheter (resurser) är avgörande för en jämlik hälsa.

– I verkligheten har inte alla människor i Sverige samma möjligheter till en god hälsa och ett långt liv, säger han.

– Mellan människor i olika yrken, med olika lång utbildning eller med olika stor inkomst finns påtagliga skillnader i hälsa, sjukdomsrisk och förväntad livslängd. Redan under de första levnadsåren finns och uppstår skillnader i livsvillkor som påverkar deras hälsa. Barn med olika familjebakgrund får olika förutsättningar, på samma sätt som deras föräldrar och andra vuxna har olika villkor och möjligheter till god hälsa.

Tydliga hälsoklyftor 

I gruppen av människor med kronisk sjukdom är skillnaderna ännu tydligare.

– Hälsa är del i ett stort samspel, men har inte tagit särskilt stor plats i politiken. Vi grälar inte om hälsans plats i den politiska debatten. Och inte ens samspelet mellan hälsa och arbete tar särskilt stor plats, säger Olle Lundberg.

Visst, folkhälsan har utvecklats positivt för befolkningen som helhet. De flesta av oss kan se fram emot ett både längre och friskare liv än generationer före oss. Men god hälsa är inte jämlikt fördelad, inte ens i Sverige. Hälsoklyftorna mellan olika socioekonomiska grupper är tydlig nästan oavsett vilket hälsoproblem det gäller, visar kommissionens betänkande.

Psykisk ohälsa, möjligheten att arbeta ett helt arbetsliv, tandhälsa, fetma och allmänt hälsotillstånd verkar påverkas av socioekonomiska skillnader, men kan också kopplas till kön, etnisk tillhörighet och funktionsnedsättning.

Med tanke på vad Kommissionen  för jämlik hälsa hittills kommit fram till, kan man hävda att det finns en moralisk skyldighet att minska sociala skillnader i hälsa. Om vi nu har kunskaper om hur det kan göras. Skillnaderna i hälsa är orättfärdiga och kräver insatser på samhällsnivå. Orsakerna till skillnaderna kan nämligen inte reduceras till slump och otur eller olyckliga och felaktiga val av enskilda individer eller familjer.


Största hoten mot hälsan

Hjärt-kärl-sjukdomar, cancer, diabetes och kroniska lungsjukdomar är de största bakom förtida dödlighet. De allra största hoten mot hälsa i dagens Sverige är ändå arbetslöshet och låg utbildningsnivå.


Text: Ulrica Segersten Illustration: Joakim Forsberg