Svenska Läkaresällskapet är en ideell, politiskt och fackligt obunden förening som ger ut Vård&Hälsa – ett magasin till DN:s läsare och allmänheten om vetenskap, utbildning, etik och kvalitet i hälsa- och sjukvården.

Vägen framåt: Hur blir vi mer rädda om hjärtat?

operation, hjärtat, kirurger, hjärt- och kärlpatienter
En hjärtinfarkt kan vara som att tilldelas ett gult kort av naturen om att det är dags att ändra levnadsvanor.

Hjärtat och paradoxen

Vi har aldrig vetat så mycket om betydelsen av levnadsvanor för vår hälsa. Ändå tycks vi förstå allt mindre.

– Det är verkligen en paradox. På 80-talet gick åtta av tio hjärt-kärlpatienter igenom rehabilitering efter en hjärtinfarkt och gjorde ett hyggligt försök att ändra sin livsstil. I dag är siffran bara fyra av tio, säger Joep Perk, läkare och professor i hälsovetenskap vid Linnéuniversitetet.

Hypereffektiv kirurgi med patienter som kan gå hem redan samma dag kan tyckas samhällsekonomiskt lönsamt, men om resultatet är fler återfall kan man ifrågasätta det på flera plan. Kanske kan man säga att hjärt-kärlvården är ett offer för sin egen framgång. Att den avancerade vården klarar av allt svårare fall har i alla fall fått en oväntad bieffekt.

”Man tänker att vården fixar det här”

– Mina kamrater på den akuta sidan har blivit så fantastiskt duktiga på att rädda liv, att intresset för att göra livsstilsförändringar har sjunkit bland patienterna. Man tänker att vården fixar det här. Men i och med det förlorar vi ett antal liv per år på grund av att människor inte lägger om sina vanor.


Läs mer: Kvinnors symtom vid hjärt- och kärlsjukdom


– När SPICI-studien på hjärt-kärlpatienter kom 2012 chockades Vårdsverige av att patienter som varit så illa ute att de behövt operation i hälften av fallen uppgav att de inte hade fått någon information om ändrade levnadsvanor, inte ansåg att deras hälsotillstånd hade något med deras livsstil att göra och inte heller hade för avsikt att göra några förändringar.

– De här patienterna har kan man säga tilldelats ett gult kort av naturen. Om de inte är försiktiga kan de komma att få ett gult kort till och bli utvisade för resten av livet.

Porträtt på Joep Perk, läkare och professor

”Vårt mål är att komma tillbaka till de nivåer av livsstilsförändringar som vi hade på 1980-talet. Och insikten att man själv kan och måste ta ansvar för sin hälsa.” Joep Perk

Nu lanseras nya riktlinjer för förebyggande vård för hjärt-kärlpatienter i hela landet. Varje patient som har fått en hjärtinfarkt får under sex månader en personlig coach, en hjärtsköterska som ska stödja patienten att göra livsstilsförändringar.

Den första informationen ges redan under behandlingen och 1–2 veckor efter utskrivning får patienterna komma tillbaka och träffa en hjärtsköterska tillsammans med en anhörig.

– De sätter sig ner och går igenom vad de kan göra själva för att undvika att detta händer igen. Sedan gör de upp med varandra om ett skriftligt kontrakt.

Fem delmål för förändrad livsstil

Patienten ska uppnå fem delmål: total tobaksfrihet, en halvtimmes motion om dagen och vettigare matvanor. Dessutom försöker man få ner blodtryck och kolesterolvärde. Med vissa mellanrum får patienten träffa läkare och sköterska.

Hur viktigt är det att ha en kontinuitet i uppföljningen?
– Oerhört viktigt. Om vi ska ha någon slags trovärdighet, måste det vara samma person som man har kontakt med. Det är jobbigt att genomföra livsstilsförändringar, men om man lyckas lägga om sina vanor under sex månader är chanserna att man håller fast vid dem goda. Därför är det extremt viktigt att man inte släpper folk under den här tiden.

Under hösten kommer den nya rehabiliteringsmodellen att börja rullas ut över hela landet.
– 2017 hoppas vi kunna göra en ny studie för att se om det fungerar. Vårt mål är att komma tillbaka till de nivåer av livsstilsförändringar som vi hade på 1980-talet. Och insikten att man själv kan och måste ta ansvar för sin hälsa, säger Joep Perk.

Text: Sofia Hillborg • Foto: iStockphoto


Kort om

Nya nationella riktlinjer lanseras under hösten 2017 för förebyggande vård för hjärt- och kärlpatienter.


75 hjärtinfarkter inträffar varje dag

År 2014 fick 27 500 personer i Sverige akut hjärtinfarkt. En fjärdedel ledde till döden inom cirka en månad.
Källa: Hjärt- & Lungfonden