Svenska Läkaresällskapet är en ideell, politiskt och fackligt obunden förening som ger ut Vård&Hälsa – ett magasin till DN:s läsare och allmänheten om vetenskap, utbildning, etik och kvalitet i hälsa- och sjukvården.

Hallå där … Sjukvårdsminister Gabriel Wikström

Gabriel Wikström talar vid Rikstämman
Gabriel Wikström om medicinska framsteg som gjort skillnad för folkhälsan

I dag verkar det som om läkare tvingas prioritera att producera vård enligt en styrmodell där forskning och fortbildning sällan premieras.

Gabriel Wikström, vad tror du krävs för att läkare i större grad ska uppmuntras till klinisk forskning? 

– I alla verksamheter finns en risk att det som ger en nytta på längre sikt för verksamheten får stå tillbaka för det som behöver göras i dag. Det gäller inte minst hälso- och sjukvården, där enskilda personers hälsa och liv kan stå på spel. Men klinisk forskning har som vi vet stor betydelse för möjligheten att bedriva en god vård och att vi i framtiden ska kunna göra ännu mer än i dag – och göra det vi gör i dag enklare, snabbare och säkrare. 

”Ledarskapet på arbetsplatsen och i organisationen måste prioritera och ge förutsättningar för klinisk forskning.”

– Flera saker behövs för att ge förutsättningar för klinisk forskning. Ledarskapet på arbetsplatsen och i organisationen måste prioritera och ge förutsättningar för det. Likaså styrsystemen inom vården. Detta är områden som främst styrs av landstingen, men regeringen har bland annat tillsatt en tillitsdelegation som ska arbeta med frågan om styrning inom välfärden för att komma bort från dagens ofta New Public Management-inspirerade styrning. Vi har också avsatt resurser via Forte för en forskningssatsning för att öka kunskapen om styrning i vården och socialtjänsten. En satsning på 55 miljoner kronor totalt under perioden 2017–2020. 


Läs mer: Den globala hälsoutmaningen


Vilka medicinska framsteg finns högst upp på din önskelista?

– Nya antibiotika står väldigt högt upp. Vi vet att antibiotika är en del av fundamentet för en modern hälso- och sjukvård, men det är också hotat genom den ökade antibiotikaresistensen. Vi gör en mängd insatser för att hejda resistensutvecklingen, men det måste till nya antibiotika för att vi även i framtiden ska kunna hantera bakterieinfektioner på ett ändamålsenligt sätt i vården, och slippa komma till en situation där många behandlingar är för riskabla för att genomföra och exempelvis lunginflammation blir en sjukdom som dödar många av dem som drabbas. Utöver det hoppas jag givetvis på ännu fler stora framsteg i kampen mot cancer. 


Läs mer: Gabriel Wikström om jämlik hälsa


Känner du oro för att det sprider sig ett förakt mot vetenskapliga fakta?

– Detta är en jätteviktig fråga, inte minst med den växande faktaresistensen och tilltron till missvisande informationskällor. Jag tror att våra myndigheter har en central roll i att ge kunskap och kunskapsstöd som bygger på vetenskaplig evidens och beprövad erfarenhet, och inget annat. Den informationen måste också vara lätt att hitta även för medborgarna när så behövs, och inte minst för medarbetarna i vården. Ett bra exempel på hur vi kan sprida korrekt medicinsk information är Vårdguiden 1177. 

– Missförstånd måste bemötas, rätt information spridas och vården måste alltid vara noga med att säkra kvaliteten i informationen man ger till patienterna. Här har såväl vårdprofessioner som myndigheter, akademi, skolor och andra delar av samhället en viktig roll.

Vilket medicinskt framsteg har gjort störst skillnad för folkhälsan?

– Penicillinet är utan tvekan en av de viktigaste medicinska upptäckterna som räddat miljontals liv globalt. Det sätter problemet med antibiotika-resistens och resistenta bakterier i ett perspektiv och hjälper till att förstå varför det är så allvarligt. Sen finns självklart andra viktiga framsteg, såsom vacciner och vårdhygien. Semmelweis upptäckt av kopplingen mellan spädbarnsdödlighet på grund av barnsängsfeber och att medicinstuderande som förlöste kvinnorna ofta kom direkt från obduktionssalen utan att tvätta händerna och mycket annat, säger sjukvårdsminister Gabriel Wikström.


20 miljoner liv har räddats

Under de senaste 20 åren har över 20 miljoner liv räddats tack vare vaccinationer mot vanliga sjukdomar.
Källa: WHO


Text: Ulrica Segersten