Svenska Läkaresällskapet är en ideell, politiskt och fackligt obunden förening som ger ut Vård&Hälsa – ett magasin till DN:s läsare och allmänheten om vetenskap, utbildning, etik och kvalitet i hälsa- och sjukvården.

”Vi behöver mer forskning om kvinnohjärtan”

Brustet kvinnohjarta”Antalet hjärtinfarkter minskar, men inte lika mycket bland kvinnor som bland män. I dag är det vanligare för kvinnor att dö i hjärtinfarkt än för män”, säger Karin Schenck-Gustafsson, professor i kardiologi och grundare av Centrum för genusmedicin vid KI.

Hon menar att mycket har blivit bättre, men att okunskapen ännu är stor när det gäller kvinnors hjärt-kärlsjukdomar. Det mesta av forskningen är fortfarande baserad på män, vilket till exempel kan leda till att kvinnors symtom inte tas på allvar.

– Vi behöver få till ett medvetande om det här. Kvinnors och mäns biologi skiljer sig, och därför är det viktigt med mer forskning om skillnaderna mellan mäns och kvinnors hjärt-kärlsjukdomar.

Kvinnors symtom skiljer sig från männens

Kvinnor får hjärtproblem senare i livet och symtomen ser ofta annorlunda ut än hos män. Allt som är kopplat till kvinnans olika faser under livet med menstruation, barnafödandet och klimakteriet kan påverka hjärthälsan. Kvinnor har också större känslighet än män för vanliga riskfaktorer som högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes, övervikt, dålig kost, fysisk inaktivitet och rökning.


Läs mer: Var mer rädd om hjärtat


– Även den farliga stressen ser annorlunda ut hos kvinnorna; förutom stress på jobbet spelar stress i nära relationer  stor roll. Kvinnor som lär sig att hantera stress har större möjlighet att tillfriskna efter kranskärlssjukdom och leva längre.

Sex av tio dödsfall kan förebyggas

Karin Schenck-Gustafsson konstaterar att inom hjärt-kärlområdet kvarstår underbehandling av kvinnor med vissa läkemedel. Dit hör blodförtunnande medel vid förmaksflimmer, blodkärlsutvidgare vid hjärtsvikt och högt blodtryck, samt blodfettssänkare och acetylsalicylsyra efter hjärtinfarkt.

– En svensk studie har visat att kön och socioekonomisk position baserad på yrke påverkar tillgången till kranskärlskirurgi. En annan studie visade att kvinnor och äldre oftare hamnar på medicinavdelning i stället för hjärtintensiven efter hjärtinfarkt.


Läs mer: Kvinnors symtom vid hjärt-kärlsjukdom ser ofta annorlunda ut än mäns


Sex av tio dödsfall i hjärtinfarkt kan förebyggas genom ändrade levnadsvanor; speciellt rökning är en stor riskfaktor. Karin uppmanar också kvinnor att ta reda på släktens anlag för hjärt-kärlsjukdomar samt hålla koll på blodtryck och kolesterolvärden.

Även vid andra sjukdomar särbehandlas kvinnor och män i sjukvården. Forskning visar att män får tillgång till god vård i högre utsträckning än kvinnor vid exempelvis artros, psoriasis, blodhosta, tbc och urinblåsecancer. Läkare sjukskriver också män längre än kvinnor, enligt en helt ny rapport från Inspektionen för socialförsäkringen, trots att de sjukskrivna kvinnorna bedömdes ha större funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning än männen.

– Men särbehandlingen är ibland den omvända och kvinnor får till exempel mer och bättre vård vid depression, migrän och benskörhet, säger Katarina Hamberg, professor i allmänmedicin vid Umeå universitet och genusforskare.

Könsstereotypa idéer påverkar bemötandet

Hon har länge forskat i hur män och kvinnor bemöts och behandlas inom vården. Enlig henne är det uppseendeväckande att dessa skillnader uppkommer utan medicinska skäl och utan att läkarna medvetet avser att göra skillnad.

– Det verkar ”bara råka bli så”. I min forskning har jag kunnat se hur könsstereotypa idéer om mäns och kvinnors behov och beteenden påverkar sjukvårdspersonalens sätt att fråga, lyssna och tolka det patienter säger. Män tillfrågas typiskt nog mindre om hemsituation, psykisk hälsa och känslor, medan kvinnor tillfrågas mindre om yrke, arbetsvillkor och alkohol.

– En vanlig föreställning är att män drar sig för att söka läkare, så när män kommer till läkaren tas de mer på allvar än när kvinnor söker. Även om forskning faktiskt visar att det är minst lika vanligt att kvinnor väntar onödigt länge med att söka vård, så lever bilden av den stoiske mannen och den oroliga hjälpsökande kvinnan vidare och stör läkarnas bedömningar. Det är tydligt att mer forskning och ökad medvetenhet behövs om hur könsrollstänkande och stereotypa idéer om män och kvinnor påverkar vården.


Visste du att … 

SVBK var en förkortning och kodord för sveda-, värk- och brännkärring, ett uttryck tidigare använt av vissa läkare på kvinnor som sökte hjälp för mer eller mindre diffusa smärtsymtom? När läkaren inte lyckades diagnostisera problemet, togs SVBK till som förklaring mellan vårdpersonal. Tidigare hände det att beteckningen SVBK även skrevs ned i journalerna, men när patienterna fick laglig rätt att läsa dessa upphörde detta.


Hjärt-kärlsjukdom …

är den vanligaste dödsorsaken både i Sverige och i den övriga världen. Hjärt-kärlsjukdom, i första hand stroke, är också en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättning. I Sverige lever cirka 1,4 miljoner människor med någon form av hjärt-kärlsjukdom. År 2015 avled 31 999 personer i hjärt-kärlsjukdom, 16 416 kvinnor och 15 583 män. (Källa: Socialstyrelsen)


Kort om …

Boken Det brustna kvinnohjartatKarin Schenck-Gustafsson, professor i kardiologi och grundare av Centrum för Genusmedicin på KI. Författare till Det brustna kvinnohjärtat, medverkat i regeringens jämställdhetsutredning 2015, område Hälsa. Tilldelades 2016 H.M. Konungens medalj för insatser inom medicinsk forskning och Harry Boström-priset av Svensk internmedicinsk förening.


Text: Maija Axelsson Foto: Colourbox