Svenska Läkaresällskapet är en ideell, politiskt och fackligt obunden förening som ger ut Vård&Hälsa – ett magasin till DN:s läsare och allmänheten om vetenskap, utbildning, etik och kvalitet i hälsa- och sjukvården.

Gör skolan och arbetslivet oss sjuka?

Illustration av Nina HemmingssonVad kan vi själva göra för att undvika farlig stress, psykisk ohälsa och fysiska skador på en rad viktiga organ i kroppen? Peter Friberg forskar på dagens unga för att finna framtidens svar.

Rökning, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Dessa fyra dåliga levnadsvanor ökar risken för att bli sjuk i en kronisk sjukdom. I dag talas det också allt oftare om stress i detta sammanhang.

Peter Friberg, professor i klinisk fysiologi vid Sahlgrenska akademin och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, har under hela sitt yrkesliv intresserat sig för dessa frågor. Han är bekymrad över dagens höga sjukskrivningstal på grund av psykisk ohälsa.


Läs mer: Den stora utmaningen
Läs mer: Sjukskrivningarna ökar


– Vi måste helt enkelt lära oss att hantera det här med stress bättre. Vi behöver sätta oss ner över kunskapsgränserna, professionella yrkesmänniskor, patienter, elever och politiker, för att diskutera hur vi skapar en vettig skola och ett vettigt arbetsliv. Systemet med arbetstid till exempel, det känns väldigt gammaldags. Varför inte individualisera mer? Reflektioner om ”lagomtid”, och om möjligheten att kunna jobba mindre under hektiska småbarnsår för att ta igen det senare, det är viktiga frågor som kan ha stor inverkan på hälsan.

Stressen har blivit kroppens värsta ovän

Det är egentligen märkligt. Stress – denna så viktiga fysiologiska reaktion, som genom evolutionen har hjälpt oss att överleva i akuta nödsituationer – har i vårt moderna samhälle omvandlats till kroppens och själens värsta ovän. Inte nog med att stress i allra högsta grad är delaktig i lejonparten av dagens sjukskrivningar, den kan dessutom i det tysta orsaka stor skada på många viktiga organ i kroppen.

”Alla dessa stressade 40-åringar som kommer till vårdcentralen. De mår inte bra, är yra, har huvudvärk. Och skyhögt blodtryck.”

Det var de rent kroppsliga mekanismerna som väckte Peter Fribergs intresse från början. Och då pratar vi bokstavligen ”från början”. Läkare var drömyrket redan som barn.

– Fråga mig inte varför, men på något sätt har jag alltid tyckt det var spännande med hälsa. På gymnasiet skrev jag uppsatser om fysisk träning och effekten på blodkärlen, och under doktorandtiden undersökte jag mekanismer bakom stress och blodtrycksreglering i djurmodeller. På den tiden diskuterades det inte så mycket om stress i samband med psykisk ohälsa, då handlade det mest om kopplingen mellan stress och högt blodtryck, och därmed kärlförändringar och åderförkalkning.

Ett lömskt tillstånd

Högt blodtryck anses fortfarande vara ett av de allra största hoten mot folkhälsan, både i Sverige och globalt, och ökar risken för till exempel hjärtinfarkt, stroke, njursjukdom och demens. Tillståndet är lömskt eftersom det ofta inte ger några tydliga symtom förrän skadan redan är skedd. I Sverige har ungefär två miljoner människor högt blodtryck, vilket har fått Peter att tänka utanför den traditionella boxen i sitt senaste stressforskningsprojekt. Han vill studera människorna innan de blir patienter. Genom att undersöka 4 000 13-åringar, och följa upp vad som händer efter 2, 5 och 10 år, hoppas Peter på att, tillsammans med sina medarbetare, räta ut många frågetecken.

Peter Friberg är professor och överläkare vid Sahlgrenska Akademin och Universitets­sjukhuset
Peter Friberg, professor och överläkare vid Sahlgrenska Akademin och Universitets­sjukhuset.

– Alla dessa stressade 40-åringar, mitt i arbetslivet, som kommer till vårdcentralen. De mår inte bra, är yra, har huvudvärk. Och så mäter de blodtrycket för första gången och det visar sig ligga skyhögt. Utan att någon vet varför. Jag vill börja tidigare och undersöka hur det ser ut hos våra unga, både när det gäller riskfaktorer och skyddsfaktorer för att utveckla kronisk stress och högt blodtryck. Vilken påverkan har familjesituationen? Miljön? Och hur ska vi komma till rätta med den ojämlikhet som nu råder? I Göteborg skiljer det nästan ofattbara 10 år i förväntad livslängd mellan de som har lägst respektive högst socioekonomi. Vi ser även en tydlig könsskillnad redan i unga år i det att flickor är väsentligt mer stressade än pojkar. Olika individer kanske kräver olika insatser, och det är egentligen först när vi har bättre kunskap om detta som vi kan hjälpa till, i rätt tid och på rätt sätt.

En etisk skyldighet att prata om levnadsvanor

Och därmed är Peter inne på ett annat favoritämne, prevention. Att lägga mer fokus på att förebygga sjukdomar är en hjärtefråga för denne folkhälsans förkämpe. Och han tycker det borde gälla alla aktörer, såväl försäkringsbolag och arbetsgivare som de egna kollegorna inom läkarkåren.

– Läkarutbildningen är extremt sjukdomsfixerad. Vi skulle behöva lära oss mycket mer om folkhälsa och epidemiologi. I dag finns det starka bevis för hur mycket levnadsvanorna påverkar hälsan, och jag ser det som en etisk skyldighet för en läkare att prata med sina patienter om det här.

Men hur undviker man att ett patientsamtal utmynnar i meningslösa moraliseringar? För de flesta vet väl redan, innerst inne, att det är dumt att röka, dricka, äta chips och sitta still.

– Ja … men det handlar om att förstå på djupet. Kunskap är det enda som kan revolutionera. Det är svårt att fatta sina livsval utan tillräcklig grund, och det är många förvirrande budskap i informationsbruset i dag. Vi läkare måste förklara mekanismerna för patienterna, allt som händer i kroppen, den evidens som finns. Vi behöver också känna in den människa som sitter framför oss. Våga ställa frågan: ”Hur mår du egentligen? På riktigt?”. Lyssna på svaret, bena ut varför en patient dricker för mycket. Förstå ”the causes of the causes”. Detta kräver tid. 

”I Göteborg skiljer det nästan ofattbara 10 år i förväntad livslängd mellan de som har lägst respektive högst socioekonomi.”

Peter försökte ta sig den tiden under de många år som han mötte patienter på blodtrycksmottagningen. Därför hände det allt som oftast att han blev lite sen. Hur undvek han då själv att stressen tog över?

– Jag försökte fokusera på att jag gjorde något vettigt och meningsfullt. Och genom att gå ut i väntrummet och förklara situationen för väntande patienter, behöll jag en viss egen-kontroll.

Då blir stressen farlig för kroppen

Han är mycket medveten om att det är få förunnat att kunna styra över sin arbetsvardag på det sättet.

– Stress handlar ju ofta om att kraven är för stora, samtidigt som kontrollen är för liten. Att ha för mycket att göra utan att kunna leverera som man önskar. Jag tror att det föder stor frustration hos väldigt många människor, inte minst bland vårdpersonal och andra offentliga yrkesgrupper, som lärare och poliser.


Läs mer: Utmattningssyndrom i arbetslivet


Men att känna sig stressad då och då är helt naturligt. Det är när kroppen inte får chansen att repa sig som det blir farligt. Förmågan till resiliens, återhämtning, är därmed en av de viktigaste skyddsfaktorerna för att inte drabbas av långvarig psykisk ohälsa. Peter hoppas på att hans forskning ska leda till bättre förståelse för varför vissa människor klarar återhämtningen bättre än andra. Fynd som kan komma framtidens patienter till nytta. Men det går inte att bara sitta med armarna i kors och vänta tills resultaten är klara. Inte när så många människor mår dåligt just nu. Både på och av sina jobb.

– Vi inom den akademiska världen måste bli bättre på det som kallas knowledge transformation, alltså på att föra ut den evidensbaserade kunskap som redan finns. Samtidigt kräver detta stor ödmjukhet och förståelse för den enskilda individens situation, vilket – som sagt – tar tid.

Minskad byråkrati inom sjukvården skulle möjligen kunna frigöra denna tid, menar Peter. Det är dock långt ifrån säkert att enskilda samtal alltid hjälper, och här kommer åter samspelet med andra samhällsaktörer in. Vad man än tycker om höga skatter och restriktioner när det gäller tillgängligheten på alkohol och tobak, finns det vetenskapliga bevis för att det är bra för folkhälsan.

– Det krävs också ett vettigt och empatiskt ledarskap för att styra arbetslivet åt rätt håll när det gäller stress och psykisk ohälsa. Jag tror att vi är inne på en farlig väg när gränserna mellan arbete och fritid suddas ut genom den ständiga uppkopplingen, konstaterar Peter.

Text: Karin Rehn Illustration: Nina Hemmingsson


6 tips för återhämtning

För att stress inte ska leda till ohälsa:

  • Försök att styra mot ”lagomtid” på arbetet.
  • Sov tillräckligt.
  • Hitta stunder av stillhet och reflektion.
  • Träffa och prioritera familj och vänner.
  • Läs, gå på teater, lyssna på musik eller hitta något annat som öppnar dina sinnen.
  • Prova dig fram till fysiska aktiviteter som du trivs med, och rör på dig.

Kort om …

Högt blodtryck, rökning och högt BMI är de vanligaste riskfaktorerna för ohälsa i Sverige. Men den största kumulativa verkan på hälsan står dock kosten för.


halsorisker_diagram

Hälsoriskerna i Sverige och globalt

Högt blodtryck, följt av fetma och rökning, hör till de största hälsoriskerna i Sverige och globalt. I Sverige har cirka 2 miljoner människor högt blodtryck.


Vanligaste diagnoserna

Psykiatriska diagnoser är de vanligaste diagnoserna bland pågående sjukfall för anställda män (och kvinnor). I januari 2016 utgjorde de 32 procent för män.


Den onda cirkeln

Stress leder lätt till sämre levnadsvanor. En öl eller en extra cigarett för att slappna av. Snabbmat, och för lite tid för att hinna motionera. Den onda cirkeln är ett faktum.