Svenska Läkaresällskapet är en ideell, politiskt och fackligt obunden förening som ger ut Vård&Hälsa – ett magasin till DN:s läsare och allmänheten om vetenskap, utbildning, etik och kvalitet i hälsa- och sjukvården.

Ny modell för demensvård från Malmö

Lennart Minthon pratar om demens

Antalet människor med demens beräknas tredubblas till år 2050. Lennart Minthon, forskare och tidigare chef vid Minneskliniken i Malmö, insåg redan för 20 år sedan att något radikalt måste göras.

När Lennart Minthon blev chef vid Minneskliniken i Malmö hade kliniken 199 slutenvårdsplatser.

– Då tänkte jag: vad håller vi på med? Det måste gå att lösa problemen innan det går så här långt, säger han.

Det som startade för drygt 20 år sedan håller i dag på att utvecklas till Europas största Minnesklinik med både forskning och mottagning.


Läs mer: Korta fakta om demens


Hur gammal är du? undrar Lennart. När han får reda på att jag fyllt 42 konstaterar han att jag borde göra en riskprofil:

– När minnet börjar svikta har sjukdomen pågått i upp till 20 år. Så vid 87 års ålder är det lite sent. Ät sundare, rör på dig – och håll koll på blodtrycket och kolesterolet. Kan vi få människor att sköta detta, kommer vi att åstadkomma underverk, säger han.

”Jag hörde att folk från andra länder som drabbades av demens behandlades dåligt i Sverige. Och vi som vurmar för jämlikhet.”

Förbättrad vård för patienter med demens

Minthon menar att vården behöver tänka demens oftare. Om en patient kommer till vården och klagar på problem med minnet eller med glömska, ska det tas på allvar. Då är hjärnans reservkapacitet redan uppäten. 

Enligt Minthon krävs det inte komplicerade saker för att förbättra vården för patienter med demens. Men man kan inte enbart lita på läkemedel. Lennart Minthon har infört ett sätt att bedöma patienter med demens. I dag samlas all data i ett svenskt register för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. Över 6 000 boende är knutna till registret.

– Vi tittar på saker som mat, dryck, urin, avföring, smärta, blodtryck, intressen. Patienterna får olika höga poäng beroende på vilka problem de har. Utifrån det görs en plan för hur just den patienten ska få hjälp. 

Personcentrerad vård

Lennart Minthon menar, att man inte enbart ska lita på läkemedel. Han visar siffrorna från en äldre dam på ett boende i Mellansverige.

– Hon hade det väldigt besvärligt och behövde extravak, och man försökte med olika insatser. När de talade med hennes man fick de reda på att hon alltid tyckt om att vara i köket och att röra på sig.

Man beslutade att maken tre gånger i veckan skulle ta med henne på promenader, och sedan fick hon hjälpa till i köket på boendet. Resultatet? Alla värden som tidigare varit höga i utvärderingen gick ned. Alla utom en.

– Hon led av depression, fick antidepressiv behandling och sedan gick även det värdet ned. Det här ser vi hela tiden. Medicinerna, fallen, hot och våld – allt det sjunker.

Lennart Minthon vill ge alla en bättre demensvård. 

– För en tid sedan kom det två sjuksköterskor och berättade hur dåligt folk från andra länder som drabbats av demens behandlas. Nu samarbetar vi med kollegor i Danmark för att ta fram ett liknande skattningssystem som man kan använda för dem. Vi som vurmar för jämlik vård i Sverige, här finns verkligen en möjlighet att utjämna klyftor. 


Fakta om demens

  • Det finns 160 000 personer med demenssjukdom i Sverige i dag. 10 000 av dem är under 65 år. Källa: Socialstyrelsen
  • 25 000 insjuknar varje år.
  • Förebygg demens genom att äta sundare, röra på dig och hålla koll på blodtrycket och kolesterolet.

Text: Tove Smeds Foto: Samuel Unéus