Svenska Läkaresällskapet är en ideell, politiskt och fackligt obunden förening som ger ut Vård&Hälsa – ett magasin till DN:s läsare och allmänheten om vetenskap, utbildning, etik och kvalitet i hälsa- och sjukvården.

Utmattningssyndrom i arbetslivet

fysisk_aktivitet”Att kropp och själ hänger ihop är självklart för mig, och när det handlar om psykisk ohälsa är sambandet särskilt tydligt”, säger Jill Taube, psykiater, författare och dansinstruktör.

Hon har jobbat med patienter med utmattningssyndrom, och konstaterar att ”strået som knäcker åsnas rygg” kan vara i stort sett vad som helst. Exempelvis en ny chef, höga krav på arbetet, att man jobbar för mycket, småbarn, en gammal förälder som blir sjuk, skilsmässa; livspusslet som är svårt att få ihop.

”Om man befinner sig i livskris påverkas man var man än är – själen vet ju inte om du är hemma eller på jobbet.” 

– Vem som helst kan drabbas av psykisk ohälsa, även den som inte tror sig att vara i farozonen. Livet händer ju oss alla.

I dag är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Psykiska diagnoser som just utmattningssyndrom och depression ökar, och allt yngre drabbas.

– När det handlar om belastning kan man egentligen inte skilja på arbetsliv och privatliv. Om man befinner sig i livskris påverkas människan var hon än är – själen vet ju inte om du är hemma eller på jobbet, säger Jill Taube.

Orsaker till ohälsa

När vårt stressystem aktiveras för mycket för ofta, börjar kroppen säga ifrån. Man blir trött och känner sig aldrig utvilad, man återhämtar sig inte hur mycket man än sover, man blir uttröttbar och klarar inte av det som man tidigare har gjort.

– Ett klassiskt exempel är att man ska hålla ett föredrag, och plötsligt vet man inte var man är. Ofta har man haft varningstecken som oro, ångest, sömnstörningar, irritation, trötthet och ansträngande tidsmarginaler, men nonchalerat dessa. I värsta fall utvecklas det till utmattningssyndrom.


Läs mer: Den stora utmaningen
Läs mer: Gör skola och arbetsliv oss sjuka?


Orsaker till arbetsrelaterad psykisk ohälsa kan vara allt för höga krav, inga eller små möjligheter att påverka arbetet, konflikter, mobbning, psykiskt påfrestande arbete och dålig belöning i förhållande till arbetsinsatsen. Oklara prioriteringar och mål, osäkerhet om ansvarsområden, brist på bekräftelse och orimlig arbetsbörda kan bidra till att man inte orkar med sin arbetssituation.

– Som arbetsgivare kan man göra väldigt mycket för att förebygga psykisk ohälsa på arbetet, och vinna mycket på det. För att skapa en bra arbetsmiljö socialt, organisatoriskt och fysiskt, måste det finnas en dialog mellan chef och medarbetare. Då kan man tillsammans identifiera risker och åtgärda missförhållanden innan någon blir sjuk. Som arbetsgivare måste man också förstå att ingen kan prestera på topp hela tiden, säger Jill Taube.

Rekommendationer för fysisk aktivitet

Det finns vetenskapligt stöd för att regelbunden fysisk aktivitet gör oss mer motståndskraftiga mot stress, och kan därmed förebygga psykisk ohälsa. Ett sätt för arbetsgivare att bidra till detta är att bjuda på friskvårdspeng eller friskvårdstid för anställda, vilket är ganska vanligt.

jill_taube
– Alla mår bättre av att röra på sig, säger Jill Taube. Hon lever som hon lär, och för­söker ta med sig dansglädje till sin egen verksamhet DansSteget.

Jämfört med för 15–20 år sedan har stillasittandet i samhället ökat, troligen också på jobbet, vilket kan motverkas ganska lätt, menar Jill Taube.

– I vissa stillasittande jobb kan arbetsgivaren till exempel se till att medarbetare dagligen får pausgympa. På arbetsplatser med fysiskt tunga eller monotona jobb kan gymträning ingå i arbetstiden och vara obligatorisk.

Rekommendationerna för fysisk aktivitet för befolkningen är 150 minuter i veckan, och på en nivå som gör att man blir ansträngd och pulsen går upp tydligt. Men all aktivitet har positiva effekter på hälsan och att bryta stillasittandet är en viktig faktor i sig.


Läs mer: Psykiatrikern som själv drabbades av utmattningssyndrom


Stressymtom på arbetet ska man ta upp tillsammans med företagshälsovården och personalavdelningen. I bästa fall har man ett nätverksmöte då man går igenom den anställdas arbetssituation, och tillsammans tittar på möjliga lösningar, kanske anpassade arbetsuppgifter och -tider. Man bör fokusera på det som är friskt och vilka resurser personen har.

– Förebyggande sjukskrivning, om möjligt på deltid, kan också behövas i det akuta skedet. Blir man helt sjukskriven en längre tid kan det vara svårare att komma tillbaka till arbetet. I min roll som läkare har jag märkt att det ofta finns en påtaglig brist på fysisk aktivitet vid psykisk ohälsa.

Fysisk aktivitet på recept

Jill Taube säger att det finns mycket man kan göra som individ för att förebygga psykisk ohälsa. Man ska börja med att se över sin situation och sina levnadsvanor; hur jag tar hand om mig själv, hur jag äter, hur jag sover, hur jag rör på mig, hur mycket jag dricker, om jag kan sluta röka och vad jag har för återhämtning. Har jag någon återhämtning eller ger jag järnet hela tiden?

– Inte sällan drabbar utmattningssyndromet högpresterande akademiker. De är i regel medvetna och har redan hyfsade levnadsvanor. Då kanske det behöver gallras i aktiviteterna, eftersom dessa personer tenderar att vara högpresterande i alla situationer; självkänslan är i hög grad relaterad till prestationen.

”Inte sällan drabbar utmattningssyndromet högpresterande akademiker.”

Jill Taube har länge varit en varm anhängare till Fysisk aktivitet på recept, FaR. Hon berättar att många som söker vård får recept på läkemedel och ett muntligt råd om motion, men inte alls lika ofta recept på det, och då tar patienten inte rådet om motion på lika stort allvar.

– Oavsett vad man har för utgångspunkt ger fysisk aktivitet oerhört mycket: den botar vissa typer av depression, minskar antalet ångestattacker, bidrar till bättre sömn och allmänt välbefinnande.

Vid fysisk aktivitet ökar halten av hormoner, till exempel serotonin och noradrenalin. Det kroppsegna morfinet, endorfinerna, gör att vi mår bättre och blir lättare till sinnet, hjärncellerna kommunicerar bättre med varandra. Självkänslan, ofta låg vid depression, blir bättre.


Läs mer: Psykisk ohälsa i Sverige


– Fysisk aktivitet vid depression är läkande. FaR eller kognitiv beteendeterapi, KBT, kan ge stöd i läkningsprocessen. Självfallet är det en fördel om aktiviteten är något som patienten uppskattar, vill börja med och helst också fortsätta med. Vissa studier har också visat att fysisk aktivitet vid depression har en längre effekt än läkemedel, och kan också skydda mot återinsjuknande.

Gunnar Östlund, Coca-Colas employee relations manager i Sverige, berättade i en paneldebatt ordnad av Försäkringskassan under Almedalen om hur sjukskrivningarna på företaget började öka för tre år sedan med utmattningssyndrom som den främsta diagnosen. Och skillnaden mot tidigare sjukskrivningar var att det framför allt var tjänstemän som drabbades.

– Jag bestämde mig för att ta reda på vad utmattningssyndrom var för någonting och vad man kan göra som arbetsgivare. Jag bokade tid hos arbetspsykologen. Och det var ingen rolig beskrivning jag fick.

Gunnar Östlund bokade omedelbart möte med vd:n som tog frågan på största allvar.

– Han samlade alla högre chefer och sade ”Jag har höga krav på er, men inte varje dag på allting. Jag vill att ni har en balans i era liv för att ni ska hålla”.

Gunnar Östlund berättar att det ofta är ambitiösa människor som har svårt att säga nej som drabbas av utmattningssyndrom.

– Chefer behöver tänka långsiktigt och hållbart, och inte lägga på lite till  och lite till just på de ambitiösa.


Läs mer: Sjukskrivningar för utmattningssyndrom ökar lavinartat


Goda råd

Rekommendationerna för fysisk aktivitet är 150 minuter i veckan och på en nivå som gör att man blir ansträngd och pulsen går upp tydligt.


Stressymtom på arbetet

Man bör fokusera på det som är friskt och vilka resurser en person har.


Text: Maija Axelsson • Illustration: Nina Hemmingsson