Svenska Läkaresällskapet är en ideell, politiskt och fackligt obunden förening som ger ut Vård&Hälsa – ett magasin till DN:s läsare och allmänheten om vetenskap, utbildning, etik och kvalitet i hälsa- och sjukvården.

Äldre: Levnadsvanor kan förebygga demens

Man i båt som paddlar kajak

Spännande resultat i stor finsk-svensk studie

”Att få ha huvudet i behåll”, önskar vi när vi åldras. Demens har tidigare setts som något vi inte kan påverka. Men FINGER-studien visar att vi själva kan göra mycket för att förebygga minnessjukdomar.

För inte så länge sedan hade man en fatalistisk syn på minnessjukdomar; det var gener och åldern som tog ut sin rätt. Och visst, när man väl fått demens går den inte att bota, men genom förändringar i livsstilen kan man minska risken att få minnes-störningar upp till 30 procent, säger Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrisk epidemiologi vid Karolinska institutet, universitetssjukhuset, och verk-sam vid ARC (Aging Research Center).

Forskarna förvånade över de tydliga resultaten

FINGER-studien*, som hon och hennes forskargrupp genomförde, var ett samarbete mellan Sverige och Finland, och en av världens största och första studier där man aktivt försökte påverka flera riskfaktorer samtidigt. Totalt deltog 1 260 personer i åldern 60–77 år med risk för demens, vilka delades i två grupper. Kontrollgruppen fick allmänna råd om hälsa, medan den andra gruppen – interventionsgruppen – fick utförliga kostråd av en dietist, lagade mat och tränade fysiskt tillsammans, samt minnestränade med hjälp av dataprogram. Man övervakade regelbundet blodtryck, blodsocker och övervikt.

– Efter två år hade interventionsgruppen förbättrat sin minnesförmåga betydligt mer än kontrollgruppen. Vi var förvånade över att resultaten var så tydliga och att effekten kom så snabbt.

Bra för hjärtat, bra för hjärnan

Det standardiserade testet för olika mentala funktioner visade att interventionsgruppen hade minst 25 procent bättre resultat än kontrollgruppen. När det gällde hjärnans förmåga att organisera och planera var interventionsgruppens resultat 83 procent bättre, och hastigheten vid samordning av tanke och handling var 150 procent högre än kontrollgruppens.

”Vi är allt mer övertygade om att det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan.”

– Alla de här förmågorna är viktiga för att klara vardagen. Centralt för det positiva resultatet är kombinationen av åtgärder. Att deltagarna i interventionsgruppen utförde aktiviteter tillsammans har även det stor betydelse, för då kunde man stötta och motivera varandra. Vi blev också allt mer övertygade om att det som är bra för hjärtat är också bra för hjärnan.

– Vi tror att aktiv handledning om skyddande livsstilsfaktorer gör det möjligt att försena debuten fem till tio år. Jag brukar säga att det aldrig är för tidigt eller för sent att ändra sin livsstil för att minska risken för demens.

Unik studie: *FINGER – Finnish Geriatric Intervention Study to Prevent Cognitive Impairment and Disability.

Text: Maija Axelsson  • Foto: Samuel Unéus


Kort om

Det finns drygt 160 000 personer med demenssjukdom i Sverige. Antalet demenssjuka personer under 65 år beräknas vara ungefär 5,7 procent av samtliga demenssjuka. En övervägande andel av dessa är mellan 60 och 65 år.
Källa: Socialstyrelsen


Porträtt på Sigurd PeterssonSigurd Petersson, 74 år, har varit fysiskt aktiv i hela sitt liv. Han är mer eller mindre beroende av rejäla skogspromenader flera gånger i veckan. Men också att hugga ved och en tur med kajak när vädret tillåter håller igång kroppen och knoppen.

– Om jag inte får röra på mig blir jag så stel i kroppen och mår nästan psykiskt dåligt.


Checklista demensförebyggande

Miia Kivipeltos checklista för en demensförebyggande livsstil:

 Hjärnan behöver omättade fetter som olivolja samt raps- och solrosolja. Ät gärna fet fisk, avokado och nötter.

 Ät varierad och balanserad kost med mycket grönsaker, frukt och fullkornsbröd; medelhavskost är bra. Vitaminer ska helst fås från kosten, speciellt B12-, D- och E-vitamin, liksom antioxidanter.

 Motion. Träna styrka, kondition och balans. Mångsidig träning är bäst. Involvera gärna och ta stöd av andra.  Dans är roligt och fyller flera funktioner. Stillasittandet är en riskfaktor.

 Utmana hjärnan! Inte bara med korsord, utan med helt nya saker, till exempel med att lära ett nytt språk, läsa olika typer av böcker.

 Ta hand om hjärtat och kärlen. Känn dina värden och håll koll på blodtryck, kolesterol, blodsocker och fetma. Måttlighet med alkohol. Rökning är en stor riskfaktor.

 Psykosociala faktorer är viktiga: Undvik stress och se till att få tillräckligt med sömn. Delta i sociala aktiviteter. Ensamhet, nedstämdhet och depression är riskfaktorer.